Det gäller att vara uppmärksam.
Får på morgonen veta att det varit inbrott på jobbet.
Jag åker dit, och jo då, där har rotats och rivits, dörrar har brytits upp med kofot och mitt och kollegans kontor är stökigt.
De har slitit ut det mesta ur våra lådor och det värsta av allt.......är att de snott min jobbdator.
-Som ska låsas in eller tas med hem. Det gör jag alltid, FÖRUTOM dagen innan, då jag hade as-bråttom till ett julbord och lät den stå i dataväskan i ett hörn. Jag skulle ju hämta den dagen efter tänkte jag, mmmm, lätt att vara efterklok.
Polisen kommer och skriver rapport om det hela. Vi går runt och visar eländet och den ene polisen lär mig att man kan snusa ingefära. Han bjuder på en liten stav som han har i sin dosa och jag känner för första gången att  "ja, poliser är ju också människor."
Efter att de gått börjar jag städa på kontoret och där på golvet hittar jag ett kuvert med smuts på, det ser precis ut som ett fotspår!
Små små prickar på pappret efter skosulan......min puls ökar.......jag har hittat spår efter tjuvarna!!!!!!!!
Hur kunde poliserna missa det här...? Mmmmm, jag såg nog att det inte direkt liknade CSI när de gick omkring.....jag som hade förväntat mig sånt där pulver som de använder för att få fram fingeravtryck.......och inget sånt där ljus som man har för att se en osynlig discostämpel på handen hade de heller......nej tanten i Mord och inga visor är t o m proffsigare. Jag bestämmer mig för att springa över till polishuset som ligger tre ChristianOlssonsteg bort för att visa fotsteget på kuvertet. Precis när jag kommer utanför mitt kontor ser jag glasskivan de tagit bort för att komma in. Samma spår på den!!!!! Nu är det spännande som bara den, herregud, de kommer att tjata på mig att jag bara måste söka in på polishögskolan för att jag helt enkelt är en naturbegåvning!
Det är stängt på fredagar, mina poliser är ute och åker på E4:an istället. Fan! Jag springer tillbaka och ringer polisen, och blir kopplad till sambandscentralen som kopplar mig till bilen där ingefärapolisen och hans kollega är.
-Hur går det med ingefäran? Frågar han.
-Hehe, jo bra, eh, du...jag har nog hittat fotspår här....både på ett kuvert och på glasskivan vid dörren!
-Jaha...hur såg de ut då?
-Som små små prickar!
Kort tystnad (men jag hinner tänka att snart kommer mitt genombrott, han kommer att kalla mig för värsta Sherlock Holmes!)
-Mmm, det är efter handskarna, såna där med gummiknottror på vet du?
Jag förstår med ens att såna där handskar har varenda jävel.
-Ehe, jaha, oj, å jag som trodde att jag var värsta Sherlock Holmes nu! (ja, jag får ju säga det själv eftersom han inte lär göra det...)
Så lägger vi på och jag känner mig sååå dum. Som BlondinBella typ. Men hallå, jag var ju i chock lite grann. Faktiskt.

Kommentarer

Äjj-Käjj:

Åååååååh. Jag började huka mig när jag läste att du hittat fotspåren... "Gör det inte, gör det inte, gör det inte...asch fan!"



Ring upp igen och säg att du skojade :-D

2008-12-20 @ 21:51:08
Gustaf:

To late, Ä-K. Vi snackar småstad. Det var allmänt känt efter 30 min. Antar jag... ;-)

Men, det har ju fördelar också.

2008-12-20 @ 22:13:00
fru furman (sherlock):

De har bergis redan lagt ut mig på Youtube.....inget att göra nåt åt nu.

2008-12-21 @ 00:10:06

Kommentera inlägget här:

Hörrni, skriv något klokt!


Namn:
Kryssa i här så kommer jag ihåg dig. Tror jag.

Mailadress: (publiceras inte)


URL/Bloggadress:


Ibland kan tekniska omständigheter hos Blogg.se göra att din kommentar inte publiceras förrän efter några minuter, bara så du vet.