Juli -07
Ung över en natt!

Det är nåt konstigt som hänt i trakten där jag bor.
Som i en skräckfilm där filmen börjar med att en epidemi spridit sig och folk har blivit zombier eller galna av något.
Jag menar inte att någon på torget försökt bita mig eller så, men det är något som inte stämmer helt enkelt, jag bara vet det.
Som bevis för denna teori: Torsdag 19 juli. Jag står på Systembolaget och ska köpa en Bag in box med vitt vin.
- Kan jag få se ditt leg? En kille bakom kassan som ser ut att precis ha passerat målbrottet ber mig, Linda 31 år att visa leg.
Jag rodnar, visar det och tillar: -Oh, du har gjort min dag! Nu har jag nåt att skryta om på syföreningen!
Lördag 21 juli. Köper ett paket cigaretter på ICA (märk väl; jag är där OFTA) Tjejen i kassan (sommarjobbare):- Du ser lite ung ut, kan jag få se din legitimation?
Jag rodnar återigen.Vad är detta? Driver de med mig? Jag har fått köpa tobak i 13 år! Eller förresten, när jag började röka fanns inte ens någon åldersgräns! Man kunde springa på frukostrasten och köpa  cigg styckvis för en krona!! (Och man färdades med häst och vagn) Jag visar bruttan i kassan min legitimation och får tillåtelse att inhandla mitt paket dumpinnar.
Söndag 22 juli. En liten liten affär i Hejla.Har handlat där mååånga gånger.affärsinnehavaren BORDE känna igen mig. Jag ska handla en dosa snus åt min man. Med barsk ton:-Har du legitimation? Jag häpnar. Vad fan är detta dolda kameran som förföljer mig under en vecka för att sända det på 3:an i höst?!? Jag har inte plånboken med mig utan bara lite kontanter i jeansfickan. Rodnar naturligtvis igen. - Mmmmen...det är ju jag...Jag har gått i samma föräldrargrupp som din dotter... Jag har fyra  barn.. Jag kom med min bil som står här utanför....Snälla? Det är till min man...Han är dessutom 35...?
Hon stirrar forskande på mig, som om hon med sin röntgenblick kan se åldern på mina inre organ eller något. Hon går med på köpet och låter mig löpa med dosan i näven. Jag bara undrar...Vad ÄR detta?????Ingen känner igen mig längre fast jag tom. är född här. Eller ljuva tanke, har jag föryngrats över en natt??? Hoppas det!



ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN Lokalsidan Ödeshög

Ödeshög Måndag 20 augusti 2007

En otrevlig överaskning mötte Ulla-Britt Andersson 46, när hon i fredags fick sitt eget dödsbesked i postlådan. Kanslist Linda Furman hade ätit en Nogger och druckit kaffe samtidigt som hon skulle föra in Ulla-Britts nya adress i folkbokföringssystemet.
- "Det var en klantig miss från min sida", säger den generade Linda Furman. Hon menar att glassen var så god att hon tappade kontrollen på sitt uppdrag.
Hennes chef är mycket missnöjd över ursäkten.
- "Detta var en miss som hon inte får göra om, och glass är strängeligen förbjuden på pastorsexpeditionen, det vet ju alla"
Vad biskopen har att säga om saken är fortfarande inte klart, då han är på tjänsteresa i Rom.
Ulla-Britt säger att hon kan förlåta Furmans miss, men tycker liksom pastorsexpeditionens chef att glass på en arbetsplats som denna inte är passande.

Ola Berg, Östgöta Correspondenten.



Vad folk i byn inte vet....

...är att det kommer bli kaos i folkbokföringen from. nästa vecka. Det låter kanske inte så viktigt för er när ni läser detta, men det är det. Vad jag precis skrivit kan innebära att en livs levande person plötsligt om några dagar inte är vid liv. På pappret. om jag klantar mig riktigt riktigt ordentligt så kan det alltså få enorma konsekvenser, eftersom Skattemyndigheten får mina uppgifter som jag skapar på min dator. Tanken är svindlande....Hur jobbigt blir det att förklara om jag gör en sån miss? Undrar tyst för mig själv om min chef vet vad de gjort när de satt mig på den här ansvarsfulla posten som kanslist....Jag som är klantig.....korkad....urdum....och...alldeles....alldeles underbar.....(läs:Askungen)
Äh det ska nog gå bra..... :-I



Tji fick jag...

Vi bor bara ett stenkast från kyrkan, och den här veckan är det "vägkyrka", det innebär att den står öppen för alla som åker förbi, en äldre dam med mustach läser något klokt ur den tjocka boken och sedan är det fika. Jag som jobbar i kyrkan borde ju visa mitt intresse för detta, gå dit med en klämkäck min och medhållande nicka när damen läser, men eftersom jag har 5 dagar kvar av friheten innan jag börjar jobba igen efter mammaledigheten drar jag mig för det. Jag känner i ärlighetens namn att jag kommer närmare han, hon, den, det när jag gör eller tänker något snällt, eller när jag sitter i skogen och letar kantareller (fast det blir mest taggsvamp som smakar skit) MEN i dag av någon anledning tog jag mig tid att gå till kyrkan. Jag kände hur hela min kropp bara längtade in i kyrkorummet, efter stillhet  och ro, efter att höra Guds ord......eller nej, ......nu ljuger jag lite.... Det är så här att varje dag är det olika damersom hjälper till att bidra med bullar och kakor till fikat, och varje år just på onsdagen brukar det vara fru Orrenius som kommer med sin helt jäkla fantastiska vetekrans. Den brukar vara rund, cirka 40 cm i diameter (alltså är radien 20 cm, vill bara visa mina enorma matematiska kunskaper) och den är fullproppad med grön-gult göjs och massor av pärlsocker. Ett bakverk som tom. skulle impa på kung Carl-Gustaf den 16´e, och hans fuga med....Dessutom brukar hon dekorera den med rosor och grejer och den smakar helt gudomligt....Så jag gick dit då, för att höra Herrens ord OCH fika på fru Orrenius krans. Men tji vad jag fick, för till min stora förvåning och bittra besvikelse  var det torra Mariekex och hårda muffins. . Jag stod där helt förtvivlad men försökte dölja det så gott det gick.
-  Mmmmen...var är Orrenius goda kaka??? Är det inte hennes dag i dag??? Jag hade tagit fel dag, det är imorgon som mitt önskefika kommer -Men oj vilka fina muffins, jaha är det du som bakat dem? Å det ska bli gott det här! Så kan det gå!



Tips för en regnig dag

Vad jag gör en trist regnig dag:
  1. Tittar på en amerikansk rulle och för räkning över hur många IKEAmöbler som finns med i filmen.
  2. Plockar ur diskmaskinen LJUDLÖST så jag slipper få in ett litet barn i maskinen som vill sticka sig på knivarna och kasta tallrikar i golvet.
  3. Oroar mig över min dotters framtid, när hon säger att hon ska ha 20.000 katter i sitt hus då hon blir stor. (som en sån där galen Catlady, kan se framför mig att djurskyddsmyndigheten ger henne böter och fängelse för vanvård)
  4. Njuter av att döda flugor som jävlats med mig i flera timmar, det är så nära lycka i det här vädret man kan komma, att få hämnas med en riktig fullträff så de blir riktigt mosade)
Ja...man får det inte roligare än man gör sig!

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Hörrni, skriv något klokt!


Namn:
Kryssa i här så kommer jag ihåg dig. Tror jag.

Mailadress: (publiceras inte)


URL/Bloggadress:


Ibland kan tekniska omständigheter hos Blogg.se göra att din kommentar inte publiceras förrän efter några minuter, bara så du vet.