Intelligenta samtal
Nu börjar han bli som jag...
Vi står ute på trappan och kvälls/sommarröker, mannen och jag. Uppe i farstutaket hänger massor av fiender i sina nät och jag känner hur de kollar in mig med sina många och äckliga ögon. En del feta rör på sin huggtänder för att se extra hotfulla ut och jag försöker förbrilt blåsa rök på dem men de kanske inte märker något för de rör sig inte.
Då säger mannen något intressant. (jo det händer ibland)
M: - Skulle du äta en spindel för en miljon?
JAG: - En levande? Fan är du inte klok, ALDRIIIG!!!
M: - För en miljon? Kom igen, fatta, en MILJOOON!
JAG: - Inte ens om den var död.... menar du att du skulle göra det?
M: - Ja fan, det är klart, det är ju bara att svälja snabbt.
JAG: - Men om du var tvungen att tugga noga och massor INNAN du fick svälja då?
M: - ja, jag skulle göra det.
JAG: - Fan du är inte klok.
M: - Men om det bara var en sån där liten då?(Han pekar upp på en mindre variant, en sån som tillochmed jag skulle våga mosa med dojjan)
JAG: - Mmmmm...en miljon för den med? (Han nickar)
Jo den skulle jag kunna käka men inte tugga en massa bara.
M: - Men om du spyr förlorar du miljonen.
JAG: - Fan vad taskigt, det kan ju ske per automatik, då är det ju inte mitt fel.
M: - Så är det på Fear Factory.
JAG: - Men du SA inte att det här skulle va Fear Factory.
Det blir tyst en stund,vi tittar upp på spindlarna och jag tänker att han efter 10 år blivit lika knäpp som jag, eller så håller kanske alla andra på så här med?!
Cirkus - Här har vi Amazing Lindaaaaa!
I vårt hem agerar jag just nu cirkusartist, ni vet som en sån där människa som balanserar med en massa tallrikar som hålls i snurr på pinnar i luften.
Agaton har en radar som känner av när dörren är öppen till toan (ni känner till toaborstens magiska dragningskraft) och även när grinden till trappan är öppen,och när dörren till Filippas rum är öppen (klättra upp i loftsängen), sedan har vi ytterdörren som leder ner i en stenhård trapp och ut i vida världen. Alla barn som bor här eller som leker här har en inre röst i sig som säger åt dem att lämna alla dörrar och grindar öppna. Jag får således springa här framoch tillbaka som denna cirkusartist för att hålla Agaton i fån alla faror och stänga allt som barnen lämnat öppet. Svetten lackar om mig och jag är så nära till ett nervsammanbrott man kan vara...Jag vill till Hawaii- ensaaaaam!!!!!!!
Saker som inte är så roliga
En tidig rapport från ett litet helvete
Uääääääää!!!
Agaton skriker. Klockradion visar 4.00 prick. Han har dongat i huvudet i sängen och jag tar upp honom eftersom hela hans kroppspråk tyder på att han tycker det är dags att gå upp och inte sova vidare.
Jag bär med honom till vår säng och han kör runt mellan oss och bajsar första lasset för dagen. Byter.ger en pava välling.Försöker få honom att somna om.Ser antagligen ut som en sengångare som blir tvångsutsatt för kraftigt ljus, jag kisar kraftigt i allafall för jag ser inget utan glasögonen som jag inte orkat ta på mig. Halv sex somnar han och mannen går upp för att dra till jobbet. Jag hinner precis somna in så där skönt så vaknar Sigge. Han snurrar runt bredvid mig tills jag blir sur och tar med honom in till hans säng och ber honom somna om. Det går tio minuter så springer han upp i världens fart och.......vrålspyr utanför vår sovrumsdörr.Torkar spyor (vad svårt det är att få bort kräks som ligger mellan golvbrädorna). Duschar av honom och går ner, sätter på barnkanalen. Agaton vaknar. Han skiter igen och jag duschar honom.Tar hans stjärthandduk som hänger på fönsterhaspen.Ser något svart på handduken.Joho då det är sant. et är en STOR JÄVLA GIGANTISK SVENSK HUSSPINDEL. Jag skriker, fäktas,gör matrixkickar i luften. Och får honom nerspolad i muggen. Detta innan jag ens fått i mig en kopp te. Fattar ni läget? Som Brandsta Citysläckers skulle sagt:Kom och ta mig långt härifrån!
Att unna sig själv lite lyx...
Som den sanna livsnjutaren jag är...
Så vet jag att ta hand om mig själv! Därför har jag i dag unnat mig ett besök på ett spa. Inte svårt alls, så här gjorde jag: Gick in i badrummet, satte på duschen. Barnen sitter nu framför TV:n med varsin tablettask och Brum i DVD:n.(Den där urfåniga engelska veteranbilen som skrämmer skurkar och bovar så det bara visslar om det, ja engelska kriminella är riktiga fittor alltså!)
Jag har gett Matilda stränga order om att inte ge Agaton "Zoo på ask", och hon lovar dyrt och heligt att inte kväva honom med det som hon nästan gjorde sist.
Jag tappar upp ett bad och sitter där i tre minuter, sedan måste man lägga på ett kol innan det blir kaos på undervåningen. (en tablettask tar fort slut).
Jag smörjer in mig med havssalt på påse som jag vunnit på ett kryddparty. Duschar av ....och vips!
Jag är som en ny människa!
Som Kleopatra stiger jag ur badet för att komma på att jag glömt tvätta håret och för att också inse att det är Zoo inkladdat i hela soffan. Det är vardagslyx.
Schlagerfiaskoval
det ultimata mormor-föraktet
Jag måste bara tillägga vad Filippa sa i morse vid frukosten...
FILIPPA: - Såg mormor schlagerfestivalen i lördags?
Jag: - Ja
F: - Jag kan se henne framför mig med popcornskål och alla gamla tanter som bor där sitter med henne i hennes korvsoffa! (mormor har en käck brun soffa från 1977 som ser ut som kokt korv i skinnet.)
JAG: - Ha ha! Varför skulle de vilja sitta där med henne och titta!?
F: - Jo, men det tror jag och så skulle de ringa in och rösta på IRLANDS BIDRAG!
JAG: - HAHAHA!!!
forts. (från nedan)
Det hela flyter på bra, Matilda snurrar runt i soffan och ska bädda med filtar och dona och vi andra ser bidragen och jag tänker att detta har ju gått bra, inget tjafs,alla glada....tills omröstningen brakar loss......och Sverige inte får några poäng.OH Herre ta mig långt här i från!!!! Filippa fräser att Serbien är dumma i huvet och att Former Yugoslavic Republic of Macedonia (fast hon kallar det FYR) borde försvinna från kartan. Hon gråter nästan och det är tröttheten, men hon tar detta på blodigt allvar. Jag ber henne att sluta fräsa för hon väcker Matilda som somnat med hörlurarna (pucko) men kan innerst inne hålla med henne........det svider att Lotta Bromé med lesbisk kampsång vinner när vi har en så tjusig Ola Salo...
ljusen på soffbordet är tända....
Skålarna är till bredden fyllda av chips och popcorn och smågodis (samtliga sura efter som mannen är ett jäkla ego när det kommer till karamellkungens stånd). Att det finns medlemmar i familjen som svettas på ögonlocken vid förtäring av surt tas ingen hänsyn till........Nu börjar det!!! Vi sitter bänkade med tjejerna och Filippa har TVtidningen framför sig så hon i detalj kan följa vem som står på tur och om de är fula på tidningsbilden eller inte.
Matilda ska promt sitta med hörlurar med radio i så hon kan höra låtarna ÄNNU BÄTTRE. Hon ser ut som om hon ska bila i betong.
Att se skräcken i vitögat.....
Idag åkte jag och Filippa till den goda vännen Katti.
Äntligen skulle dottern få rida på en av hennes två monster-gigantiska hästar. Vi snackar stridsmaskiner i djurform. Shirehästen är världens största hästras, och enligt Katti är de inte ens renrasiga så de kan alltså vara ÄNNU större!Filippa fick hjälp upp och Katti ledde runt henne och jag stod där och tänkte att undra om jag är en ansvarig förälder som låter henne sitta upp på en sån jättebjässe. Vad gör jag om hon trillar av och Birka (hästen) får för sig att typ ligga på henne eller tycker att en spark bakut skulle sitta fint?
Vad skulle jag göra då? Allt gick ju hur bra som helst men det var otäckt att se. Sedan vet jag inte vad som hände.BLACKOUT. Plötsligt står jag på en gigantisk jävla pall. Eller pall, jag vet inte, det var mest som ett bord. Från 1800-talet. Jag har visst en hjälm på huvudet. Den är svart och man kan ju tro att jag är på väg att sätta mig på den enorma hästen. Det är jag ju också! Hästen vill inte "backa intill" mot "pallen" utan vill helst dra därifrån. Katti puffar på den stora besten och Filippa och jag försöker tillochmed flytta pallen närmare hästen så jag ska kunna KLÄTTRA upp på djuret. Varelsen. Stridsvagnen.Jag sitter plötsligt uppe på den och det är som när lilla Ida hänger i flaggstången och kan se ända till Mariannelund. Jag ser till Väderstad.Men ja...jag överlevde och så här efteråt känns det som om jag bestigit Mount Everest, fast med man och hovar då...
Nu börjar han bli som jag...
Vi står ute på trappan och kvälls/sommarröker, mannen och jag. Uppe i farstutaket hänger massor av fiender i sina nät och jag känner hur de kollar in mig med sina många och äckliga ögon. En del feta rör på sin huggtänder för att se extra hotfulla ut och jag försöker förbrilt blåsa rök på dem men de kanske inte märker något för de rör sig inte.
Då säger mannen något intressant. (jo det händer ibland)
M: - Skulle du äta en spindel för en miljon?
JAG: - En levande? Fan är du inte klok, ALDRIIIG!!!
M: - För en miljon? Kom igen, fatta, en MILJOOON!
JAG: - Inte ens om den var död.... menar du att du skulle göra det?
M: - Ja fan, det är klart, det är ju bara att svälja snabbt.
JAG: - Men om du var tvungen att tugga noga och massor INNAN du fick svälja då?
M: - ja, jag skulle göra det.
JAG: - Fan du är inte klok.
M: - Men om det bara var en sån där liten då?(Han pekar upp på en mindre variant, en sån som tillochmed jag skulle våga mosa med dojjan)
JAG: - Mmmmm...en miljon för den med? (Han nickar)
Jo den skulle jag kunna käka men inte tugga en massa bara.
M: - Men om du spyr förlorar du miljonen.
JAG: - Fan vad taskigt, det kan ju ske per automatik, då är det ju inte mitt fel.
M: - Så är det på Fear Factory.
JAG: - Men du SA inte att det här skulle va Fear Factory.
Det blir tyst en stund,vi tittar upp på spindlarna och jag tänker att han efter 10 år blivit lika knäpp som jag, eller så håller kanske alla andra på så här med?!
Cirkus - Här har vi Amazing Lindaaaaa!
I vårt hem agerar jag just nu cirkusartist, ni vet som en sån där människa som balanserar med en massa tallrikar som hålls i snurr på pinnar i luften.
Agaton har en radar som känner av när dörren är öppen till toan (ni känner till toaborstens magiska dragningskraft) och även när grinden till trappan är öppen,och när dörren till Filippas rum är öppen (klättra upp i loftsängen), sedan har vi ytterdörren som leder ner i en stenhård trapp och ut i vida världen. Alla barn som bor här eller som leker här har en inre röst i sig som säger åt dem att lämna alla dörrar och grindar öppna. Jag får således springa här framoch tillbaka som denna cirkusartist för att hålla Agaton i fån alla faror och stänga allt som barnen lämnat öppet. Svetten lackar om mig och jag är så nära till ett nervsammanbrott man kan vara...Jag vill till Hawaii- ensaaaaam!!!!!!!
Saker som inte är så roliga
- Att jag sagt till min väninnas svärfar att jag skulle varit kär i honom om jag varit typ 50.
- Dubbla menstruationer på en månad.
- Vädret.
- TV-tablån (var i helvete har "det okända" tagit vägen!?!)
- Att gräset växer så fort att jag skulle behöva klippa det två gånger i veckan.
- Att fönstrena behöver kittas om och målas.
- Att det faktiskt är helt sant att jag sa så där till väninnans svärfar, jag borde inte dricka fler gånger...
- Att Forden håller på att rasa och vi inte har råd att skaffa en ny bil.
- Att strykhögen bara växer och växer och att ingen stryker.
- Att jag är så jävla negativ att till och med min morsa skull ses som värsta tokroliga clownen i jämförelse.
En tidig rapport från ett litet helvete
Uääääääää!!!
Agaton skriker. Klockradion visar 4.00 prick. Han har dongat i huvudet i sängen och jag tar upp honom eftersom hela hans kroppspråk tyder på att han tycker det är dags att gå upp och inte sova vidare.
Jag bär med honom till vår säng och han kör runt mellan oss och bajsar första lasset för dagen. Byter.ger en pava välling.Försöker få honom att somna om.Ser antagligen ut som en sengångare som blir tvångsutsatt för kraftigt ljus, jag kisar kraftigt i allafall för jag ser inget utan glasögonen som jag inte orkat ta på mig. Halv sex somnar han och mannen går upp för att dra till jobbet. Jag hinner precis somna in så där skönt så vaknar Sigge. Han snurrar runt bredvid mig tills jag blir sur och tar med honom in till hans säng och ber honom somna om. Det går tio minuter så springer han upp i världens fart och.......vrålspyr utanför vår sovrumsdörr.Torkar spyor (vad svårt det är att få bort kräks som ligger mellan golvbrädorna). Duschar av honom och går ner, sätter på barnkanalen. Agaton vaknar. Han skiter igen och jag duschar honom.Tar hans stjärthandduk som hänger på fönsterhaspen.Ser något svart på handduken.Joho då det är sant. et är en STOR JÄVLA GIGANTISK SVENSK HUSSPINDEL. Jag skriker, fäktas,gör matrixkickar i luften. Och får honom nerspolad i muggen. Detta innan jag ens fått i mig en kopp te. Fattar ni läget? Som Brandsta Citysläckers skulle sagt:Kom och ta mig långt härifrån!
Att unna sig själv lite lyx...
Som den sanna livsnjutaren jag är...
Så vet jag att ta hand om mig själv! Därför har jag i dag unnat mig ett besök på ett spa. Inte svårt alls, så här gjorde jag: Gick in i badrummet, satte på duschen. Barnen sitter nu framför TV:n med varsin tablettask och Brum i DVD:n.(Den där urfåniga engelska veteranbilen som skrämmer skurkar och bovar så det bara visslar om det, ja engelska kriminella är riktiga fittor alltså!)
Jag har gett Matilda stränga order om att inte ge Agaton "Zoo på ask", och hon lovar dyrt och heligt att inte kväva honom med det som hon nästan gjorde sist.
Jag tappar upp ett bad och sitter där i tre minuter, sedan måste man lägga på ett kol innan det blir kaos på undervåningen. (en tablettask tar fort slut).
Jag smörjer in mig med havssalt på påse som jag vunnit på ett kryddparty. Duschar av ....och vips!
Jag är som en ny människa!
Som Kleopatra stiger jag ur badet för att komma på att jag glömt tvätta håret och för att också inse att det är Zoo inkladdat i hela soffan. Det är vardagslyx.
Schlagerfiaskoval
det ultimata mormor-föraktet
Jag måste bara tillägga vad Filippa sa i morse vid frukosten...
FILIPPA: - Såg mormor schlagerfestivalen i lördags?
Jag: - Ja
F: - Jag kan se henne framför mig med popcornskål och alla gamla tanter som bor där sitter med henne i hennes korvsoffa! (mormor har en käck brun soffa från 1977 som ser ut som kokt korv i skinnet.)
JAG: - Ha ha! Varför skulle de vilja sitta där med henne och titta!?
F: - Jo, men det tror jag och så skulle de ringa in och rösta på IRLANDS BIDRAG!
JAG: - HAHAHA!!!
forts. (från nedan)
Det hela flyter på bra, Matilda snurrar runt i soffan och ska bädda med filtar och dona och vi andra ser bidragen och jag tänker att detta har ju gått bra, inget tjafs,alla glada....tills omröstningen brakar loss......och Sverige inte får några poäng.OH Herre ta mig långt här i från!!!! Filippa fräser att Serbien är dumma i huvet och att Former Yugoslavic Republic of Macedonia (fast hon kallar det FYR) borde försvinna från kartan. Hon gråter nästan och det är tröttheten, men hon tar detta på blodigt allvar. Jag ber henne att sluta fräsa för hon väcker Matilda som somnat med hörlurarna (pucko) men kan innerst inne hålla med henne........det svider att Lotta Bromé med lesbisk kampsång vinner när vi har en så tjusig Ola Salo...
ljusen på soffbordet är tända....
Skålarna är till bredden fyllda av chips och popcorn och smågodis (samtliga sura efter som mannen är ett jäkla ego när det kommer till karamellkungens stånd). Att det finns medlemmar i familjen som svettas på ögonlocken vid förtäring av surt tas ingen hänsyn till........Nu börjar det!!! Vi sitter bänkade med tjejerna och Filippa har TVtidningen framför sig så hon i detalj kan följa vem som står på tur och om de är fula på tidningsbilden eller inte.
Matilda ska promt sitta med hörlurar med radio i så hon kan höra låtarna ÄNNU BÄTTRE. Hon ser ut som om hon ska bila i betong.
Att se skräcken i vitögat.....
Idag åkte jag och Filippa till den goda vännen Katti.
Äntligen skulle dottern få rida på en av hennes två monster-gigantiska hästar. Vi snackar stridsmaskiner i djurform. Shirehästen är världens största hästras, och enligt Katti är de inte ens renrasiga så de kan alltså vara ÄNNU större!Filippa fick hjälp upp och Katti ledde runt henne och jag stod där och tänkte att undra om jag är en ansvarig förälder som låter henne sitta upp på en sån jättebjässe. Vad gör jag om hon trillar av och Birka (hästen) får för sig att typ ligga på henne eller tycker att en spark bakut skulle sitta fint?
Vad skulle jag göra då? Allt gick ju hur bra som helst men det var otäckt att se. Sedan vet jag inte vad som hände.BLACKOUT. Plötsligt står jag på en gigantisk jävla pall. Eller pall, jag vet inte, det var mest som ett bord. Från 1800-talet. Jag har visst en hjälm på huvudet. Den är svart och man kan ju tro att jag är på väg att sätta mig på den enorma hästen. Det är jag ju också! Hästen vill inte "backa intill" mot "pallen" utan vill helst dra därifrån. Katti puffar på den stora besten och Filippa och jag försöker tillochmed flytta pallen närmare hästen så jag ska kunna KLÄTTRA upp på djuret. Varelsen. Stridsvagnen.Jag sitter plötsligt uppe på den och det är som när lilla Ida hänger i flaggstången och kan se ända till Mariannelund. Jag ser till Väderstad.Men ja...jag överlevde och så här efteråt känns det som om jag bestigit Mount Everest, fast med man och hovar då...
Kommentarer