Eftersom jag såg ut som ett Österlenskt vasstak i huvudet så har den goda vännen Elin tunnat ur och rensat frisyren. Vi tänkte först ta till röjsågen efter Syrianens halvmesyr, men till slut blev det sax i alla fall... och nu ser jag ut som en människa igen, tack Elin!


Det ni ser på bordet är inte ett virvelmarsvin, jag lovar, det är mitt överflödiga hår!

Det är gott att ha trevliga vänner. Sådana som ställer upp när någon ställt till det. Grattis du lyckans ost borta i öst...



Markattan, lite poetisk idag?

Skönt att se att huvudet i alla fall sitter kvar;)

Jahaa, det var detta webgusten menade med at vi var synkade!

Fast jag måste ju bara påpeka att om min frisör sett ut på det där viset hade jag lagt benen på ryggen och sprungit rätt till syrianen.