Jag springer in på dagis med grabbarna, lite sena som vanligt med andan i halsen.

De andra har redan satt sig vid frukostbordet så vi är själva i hallen. Precis där man kommer in står det en stor blå maskin som jag aldrig sett förut. Jag fattar inte vad det är, men de har precis renoverat så jag tänker att det är nån stor golvslip eller ja, nåt som byggubbarna lämnat där.
-Tvätta hännejna!
-Nej Agaton, vi ska inte röra den där!
-Jo, vi ska använda den när vi kommer hit, protesterar Sixten.
-Nej, kom nu, ni ska äta frukost!
-Tväääätta hääääännejna! gapar Agaton.

NU KOMMER NI HIT, DE ANDRA HAR REDAN BÖRJAT MED FRUKOSTEN. KOM NU.

Jaha, så får jag ju veta av personalen att den där mojängen är där på prov och ALLA som kommer in genom dörren ska använda den. Jag skulle lyssnat på mina barn.

Det är ju bra, att förhindra sjukdomar som alltid sprids runt på dagis, jag vet, men jag måste bara få vänja mig vid att det liknar skyddszon 1 på AstraZeneca. Snart borde vi kanske ta på oss såna där skyddsoveraller när vi går in på dagis? 

Jag har ett behov av att få gnälla lite och vara kritisk mot det nya, precis som en gammal tant, men det går över. Mest tar jag det som en förolämpning: att de tror att jag inte skulle ha tvättat händerna, men det är för att jag är lite störd och framförallt självcentrerad, som tror att allt kretsar kring mig. Så det är inget att bry sig om egentligen. (Det är alla andra som är äckliga och bakterie-iga om händerna, inte vi.)