Ja, det är ju lördag, det är fest. Så det är klart att man dricker Cider med pärlemorglans.
Kolla noga, det ser ut som läppglans i flaskan!
Jag har druckit två innan och kissat. I kisset fanns ingen pärlemor. Så min fråga är naturligtvis: var tar det vägen, kan det vara så att det samlas i levern, eller fastnar det i njurarna? Svar till "orolig partypingla"
Kolla noga, det ser ut som läppglans i flaskan!
Jag har druckit två innan och kissat. I kisset fanns ingen pärlemor. Så min fråga är naturligtvis: var tar det vägen, kan det vara så att det samlas i levern, eller fastnar det i njurarna? Svar till "orolig partypingla"
Nähä....
vi kom inte undan......typiskt att barnen ska bestämma jämt!
Att välja film...
I kväll för att slippa se Körslaget (som är lika spännande som acne) tänker jag och Mannen kolla på två filmer som vi hyrt. Den ena har han valt "för att den verkar spännande" men jag gissar att det snarare är för att Angelina Jolie har ett tajt linne över sina fasta tuttar på omslaget. Jag valde en rysare som fått bra kritik av torrbollarna på Filmkrönikan. Att välja film för att skådisarna är snygga är inte min grej, jag är ju klokare än så.
Med undantag av filmer som Colin Firth är med i.
Med undantag av filmer som Colin Firth är med i.
Rita-gissa!
Sixten har skapat........Vad föreställer det?
Ni har väl städat inför helgen?
Ödeshögs bästa Picasso!
Kärleken går före allt!
Här tänkte jag skriva nåt smart om hur jag tycker att homosexuella skall kunna ingå äktenskap i kyrkan på samma sätt som heterosexuella. Vår biskop Martin Lind sa det så jäkla bra i dag, det är klart att de ska! Och de som tycker att det är fel för att det står så i Bibeln bör tänka på att Paulus och grabbarna som skrev texterna inte såg de homosexuella som vill lova varandra evig kärlek inför Gud. Kärleken går före allt. Tjusigt sagt.
För att inte chocka er allt för mycket med mitt politiskt korrekta inlägg tänkte jag avsluta med ett modetips.
En barnslig strumpa i vintagestil köpt på Willys i Södertälje 2002.
Hur det går med: "Operation Bordet".
Jag sitter på en pall i köket och härifrån har jag fri sikt till matrummet och vårt bord. Bordet som jag älskade så, som jag näst intill åtrådde, jag vill minnas att jag hånglade med det när det var inköpt, ja, om det inte t o m var så att jag gnuggade mig mot det? Jag behandlade det ena stunden som han (bordet) var min heta älskare och nästa som mitt nyfödda barn. Jag vaktade noga mot fläckar av alla slag och den gång jag sprayade Ajax på det utan att torka torrt och gick i väg till Öppet Hus på babysång skall jag sent glömma. Det hade blivit en stor suddig yta med samma form som ön Madagaskar (enligt djurvännen Katti.) Idag bryr jag mig föga, "jaha, en fläck, vad trist" tänker jag nonchalant.
Det måste ju vara för att jag vill ha bordet i församlingshemmet. Det runda, lite sträva, levande bordet i sin sextiotalshärliga bruna kulör. Det ropar där bortifrån. Bara 2 minuters promenad och jag är hos det. Bara två minuter bort....Jag skulle kunna ta bilen och stuva in det i bakluckan! Sno det! It's mine, my precious!!!!! Nej såklart inte...jag är ju anställd av kyrkan. Det går inte! Jag skulle kunna arrangera ett inbrott där, och sno bordet, så märker de inget för att alla nothäften som tillhör tantkören ligger utspridda i oordning! Nej.....det går ju inte...och nu läser ni det här och skvallrar förstås till polisen när de ska ha fast bordstjuven......
Och det här med Mannen....jag tänkte i fredags att om jag visar inlägget i bloggen om hur gärna jag vill byta bord så kommer han att förstå.....och känna hur han saknar det när han fick se bilden då barnen sitter kring det och mumsar på sin goda julmat....när han tänker tillbaka på hur fint det passade in här med sin alldeles runda form. Han bara grymtade och undrade vad vi skulle göra av det vita vi har nu. - Ska det här svindyra bordet bli trädgårdsmöbel nu då?! fnös han.
Jag vet inte hur jag ska gå vidare med det här, men från min pall här i köket har jag nu fattat ett beslut. Och det är att jag inte tänker ge upp.
Det måste ju vara för att jag vill ha bordet i församlingshemmet. Det runda, lite sträva, levande bordet i sin sextiotalshärliga bruna kulör. Det ropar där bortifrån. Bara 2 minuters promenad och jag är hos det. Bara två minuter bort....Jag skulle kunna ta bilen och stuva in det i bakluckan! Sno det! It's mine, my precious!!!!! Nej såklart inte...jag är ju anställd av kyrkan. Det går inte! Jag skulle kunna arrangera ett inbrott där, och sno bordet, så märker de inget för att alla nothäften som tillhör tantkören ligger utspridda i oordning! Nej.....det går ju inte...och nu läser ni det här och skvallrar förstås till polisen när de ska ha fast bordstjuven......
Och det här med Mannen....jag tänkte i fredags att om jag visar inlägget i bloggen om hur gärna jag vill byta bord så kommer han att förstå.....och känna hur han saknar det när han fick se bilden då barnen sitter kring det och mumsar på sin goda julmat....när han tänker tillbaka på hur fint det passade in här med sin alldeles runda form. Han bara grymtade och undrade vad vi skulle göra av det vita vi har nu. - Ska det här svindyra bordet bli trädgårdsmöbel nu då?! fnös han.
Jag vet inte hur jag ska gå vidare med det här, men från min pall här i köket har jag nu fattat ett beslut. Och det är att jag inte tänker ge upp.
Syskonkärlek
Det är fint att de inte bara vill slå ihjäl varandra.
Jag blir nästan lite tårögd.
Jag blir nästan lite tårögd.
Dagen reflektion.
Jag hittade en gammal barndomsvän, Erik, på Facebook i dag. Han var den lilla rödhåriga pojken med utstående öron och små pigga blå ögon och jag såg ungefär likadan ut. Vi såg ut som syskonen Morot ungefär. Jag har inte tänkt på honom på många många år, han flyttade därifrån innan vi ens börjat skolan. Erik lärde mig bland annat att uttala ordet MERCEDES. Jag trodde det hette METTSCHEDEESCH. Vi brukade spela tennis med hans racketar, han var Björn Borg och jag John Morot (där kom det igen, vilken slump!) eftersom vi inte visste hur man sa McEnroe. Hans mamma tyckte om att prata i telefon och körde en gul Karmann Ghia och hans pappa hade diabetes.
Tänk vad man lagrar fakta i skallen som man inte behöver, istället för att typ komma ihåg var man gjorde av nyckeln till medicinskåpet. Det var dagens reflektion det, varsågoda.
Den var ju cool, Eriks mammas bil!
Tänk vad man lagrar fakta i skallen som man inte behöver, istället för att typ komma ihåg var man gjorde av nyckeln till medicinskåpet. Det var dagens reflektion det, varsågoda.
Den var ju cool, Eriks mammas bil!
Tack Christer.
I dag har Matildas klass pratat om att det är Förintelsens dag. Jag som trodde det var Kanelbullens dag, fan att inget kul händer. Taskig frisyr, mens, världens längsta penicillinkur (så snart får jag väl svamp också), löneförhandling som kändes som en svag fis i en storm, plack, klibbiga saftfläckar på golvet, en kanin som biter hål i köksgardinen. Och så är glassen slut. Men jag försöker förtrösta mig på Christer Björkmans visa ord: Demain il y a un autre jour. Jag försöker verkligen.
Roligast idag.....
...måste i allafall vara Pernilla Wahlgren, 40 år, som stavar toast så här: toust. Så roligt har jag haft idag.
"Hej, jag skulle boka några rum"
Jag ska boka några rum på ett vandrarhem i Göteborg.
Kvinna svarar : -Ja?
Jag: -Ja, hej. Jag heter Linda och jag ska boka några rum en helg i april. Jag vet inte om det redan är bokat i någon annans namn, jag har fått ett meddelande här som är lite kryptiskt, så jag förstår inte riktigt..... (kvinnan svarar inte utan jag antar att hon vill ha mer information)........det gällde den 17 till 19 april alltså, vi är från Ödeshögs församling. Ett gäng med konfirmander, och jag undrar lite över rummen, hur många går det in i ett flerbäddsrum? Vi är alltså...14.....nej, jag menar 15 med tre ledare, haha, jag behöver visst dricka lite kaffe nu, haha, ....och vi behöver ju dela på killarna och tjejerna......och jag tänkte kanske att två ledare kan dela på ett dubbelrum......
Nu svarar hon äntligen (trött och kort i tonen, men va fan, har man ett serviceyrke så får man väl skärpa till sig lite tycker jag)
Hon: -Du skulle ringa till Göteborg va?
Jag: -Ja? (vilken rolig dam, hon gör nog succé där på vandrarhemmet, not.)
Hon: - Mmm, men du har vänt på riktnumret, du har kommit till Kriminaltekniska laboratoriet i Linköping.
Jag: -Nä men oj, förlåt!
Hon: Mm. (måttligt road)
Kvinna svarar : -Ja?
Jag: -Ja, hej. Jag heter Linda och jag ska boka några rum en helg i april. Jag vet inte om det redan är bokat i någon annans namn, jag har fått ett meddelande här som är lite kryptiskt, så jag förstår inte riktigt..... (kvinnan svarar inte utan jag antar att hon vill ha mer information)........det gällde den 17 till 19 april alltså, vi är från Ödeshögs församling. Ett gäng med konfirmander, och jag undrar lite över rummen, hur många går det in i ett flerbäddsrum? Vi är alltså...14.....nej, jag menar 15 med tre ledare, haha, jag behöver visst dricka lite kaffe nu, haha, ....och vi behöver ju dela på killarna och tjejerna......och jag tänkte kanske att två ledare kan dela på ett dubbelrum......
Nu svarar hon äntligen (trött och kort i tonen, men va fan, har man ett serviceyrke så får man väl skärpa till sig lite tycker jag)
Hon: -Du skulle ringa till Göteborg va?
Jag: -Ja? (vilken rolig dam, hon gör nog succé där på vandrarhemmet, not.)
Hon: - Mmm, men du har vänt på riktnumret, du har kommit till Kriminaltekniska laboratoriet i Linköping.
Jag: -Nä men oj, förlåt!
Hon: Mm. (måttligt road)
Utsikten på jobbet
När jag sitter framför datorn på jobbet kan jag bakom skärmen se polishuset. Nu har de två stiliga poliserna parkerat bilen och jag tror att den ena precis stoppade in en sån där ingefärabit under läppen eftersom han slutat snusa.
Jag förstår inte varför de inte kör lite fyspass i bar överkropp här utanför, det finns ju så mycket asfalt de kunde träna på? Men nej, de spelar väl innebandy i Lysingskolans jumpasal när det är dags att röra på sig. Fattas bara att de har sockiplast samtidigt för att det inte ska bli svarta streck på golvet. Suck.
Kaffe rå'.
Söndagsångest
Söndagkväll. Sitter i soffan med uppsvälld mage och har Söndagsångest som ingen annan. Känner mig finnig, grå och glåmig. Och som topping på det hela, den här förbannade frisyren jag fått. Jag kommer att behöva gå upp klockan fem på mornarna för att arbeta fram nåt vettigt ur det här. Fan. Och ingen glass har jag hemma som tröstar heller. Det är nu man ska tänka på Gazaremsan för att fatta hur bra man har det, egentligen. Fast....har de inte vapenvila nu?
Min blogg i form av ett gratulationskort:
I går kom Pappa och Hon som inte blir firad hit. Faktum är att hon fyller på måndag så vi fick liksom fira varandra! Vi börjar med att ge varandra varsitt paket, med tillhörande Grattiskort förstås.
Av det enorma kortutbud som finns i vårt land, råkar vi köpa precis likadana till varandra!
Fast det jag fick var lite mer välarbetat ...
Det står så här:
Fru Furmans underbara blogg 2009-01-24
I dag kom Borgarpappa och Bonusmormor för att (försenade som de alltid är...) gratta mig på 33-årsdagen. Hade med sig några kuddar och tulpanbeströdd fleece-filt samt en flaska Fernet - fast den var nog mest till glädje för mannen... Den ena kudden var tillverkad av Bonusmormor själv, den andra var tulpanbeströdd även den. Så, på en skala 1-10, hur kul är detta? Men OK - de försökte i alla fall... Javisst ja, jag fick en hemgjord tårta och en slant till ny BH/dammsugare också!
Kommentera!
Kommentar 1, Äjj-Käjj: Ohhh vilken lyckost du är! Jag har längtat efter ett sånt set av kudde och filt med tulpaner, men får aldrig det!
Kommentar 2, Gustaf: Va trevligt att de tänkte på dej-det var ju inte ens jämnt du fyllde...men vad är det där "Fernet"? Kan man googla på det?
Kommentar 3, fru furman: Jo, Fernet Branca är en superläskig magen-bitter som Borgarpappa lärde Mannen att uppskatta - dom tror att dom blir lite speciella om de tycker om detta snusk......
Av det enorma kortutbud som finns i vårt land, råkar vi köpa precis likadana till varandra!
Fast det jag fick var lite mer välarbetat ...
Det står så här:
Fru Furmans underbara blogg 2009-01-24
I dag kom Borgarpappa och Bonusmormor för att (försenade som de alltid är...) gratta mig på 33-årsdagen. Hade med sig några kuddar och tulpanbeströdd fleece-filt samt en flaska Fernet - fast den var nog mest till glädje för mannen... Den ena kudden var tillverkad av Bonusmormor själv, den andra var tulpanbeströdd även den. Så, på en skala 1-10, hur kul är detta? Men OK - de försökte i alla fall... Javisst ja, jag fick en hemgjord tårta och en slant till ny BH/dammsugare också!
Kommentera!
Kommentar 1, Äjj-Käjj: Ohhh vilken lyckost du är! Jag har längtat efter ett sånt set av kudde och filt med tulpaner, men får aldrig det!
Kommentar 2, Gustaf: Va trevligt att de tänkte på dej-det var ju inte ens jämnt du fyllde...men vad är det där "Fernet"? Kan man googla på det?
Kommentar 3, fru furman: Jo, Fernet Branca är en superläskig magen-bitter som Borgarpappa lärde Mannen att uppskatta - dom tror att dom blir lite speciella om de tycker om detta snusk......
"Pinnmannen" ska snart gå till sängs
Så glad över sin nya pyjamas med Pinnmannen på.....
"lite cool ...lite snyggaje min jamas äj" som han själv uttrycker det.
Läser Mannen det här blir han sur.
Mitt första blogginlägg någonsin handlade om köksbordet. Hur jag ägde ett furubord som jag hatade, som gav mig furuintolerans. Hur jag letade efter ett ovalt vitt bord med smala stålben. I allafall, jag letade och letade på Blocket, och till slut fann jag BORDET i Märsta, "bara 30 mil" härifrån. Mannen gnydde lite, men till slut gav han med sig. Det var i januari 2007 eller nåt. Jag lugnade honom med att "det här bordet är en klassiker, ett bord som ALDRIG blir omodernt och som man ALDRIG tröttnar på". Det är Januari 2009 nu. Och ljudet som de tillhörande stolarna avger när man drar ut dem är ångestframkallande. Åk till Café Lysing i Ödeshög och dra i de orangea stålrörsstolarna från 1978 på klinkergolvet, så får ni samma ljud.
Således har jag kommit på att vi behöver ett runt bord. För det känns DEMOKRATISKT att sitta kring. Jag har spanat in ett i byns församlingshem och kanske man kan få byta? Ska prata med KrösaMaja i sockenrådet.... Att det inte riktigt rymmer oss sex i familjen kanske inte gör nåt? Barnen tjatar ju om att de vill äta framför TV:n i allafall? Men det här kräver planering, list och en gnutta tur. Jag tänkte påbörja Operation: Byta Bord nu i helgen, och vem vet? Till påsk kanske jag har lyckats?
En liten glimt av bordet jag vill ha från i julas, då vi lånade det. (På annandagen när det lämnades tillbaka grät jag nästan.)
Således har jag kommit på att vi behöver ett runt bord. För det känns DEMOKRATISKT att sitta kring. Jag har spanat in ett i byns församlingshem och kanske man kan få byta? Ska prata med KrösaMaja i sockenrådet.... Att det inte riktigt rymmer oss sex i familjen kanske inte gör nåt? Barnen tjatar ju om att de vill äta framför TV:n i allafall? Men det här kräver planering, list och en gnutta tur. Jag tänkte påbörja Operation: Byta Bord nu i helgen, och vem vet? Till påsk kanske jag har lyckats?
En liten glimt av bordet jag vill ha från i julas, då vi lånade det. (På annandagen när det lämnades tillbaka grät jag nästan.)
Skål!
Jag firar att Matilda inte behövde glasögon (vi var på extrakontroll i dag.)
Jag firar att jag bytt handtvål på handfatet (alltid lite festligt på nåt sätt.)
Jag firar att penicillinet verkar funka.
Jag firar att vi inte bor på Gazaremsan.
Det finns en massa anledningar till att man tar sig ett glas vin eller två!
Nu börjar helgen, Skål!!!!
DET var tider det.....
Va håller ni på med!?! I dag har det varit 25 personer här och endast 6 st har skrivit i kommentarsfältet här nedan! SKÄRPNING!!!!!!! Jag är besviken asså. Kom igen nu, jag är nyfiken!!!!!!!!!
Nu har jag i snart en vecka gått runt i gråa uttöjda mysbrallor, en svart tröja med zinksalva och olika maträtter på, ett par bebisbajsfärgade raggsockor från en norsk tant, och en frisyr som påminner om den som han i filmen Mask hade. Han hade ett gigantiskt jättelångt ansikte och rött hår. Mamman spelades av Cher som hängde i hop med en motorcykelkille. Vänta... jag ska rota i Googles lilla bildarkiv..........
Så där: Där har ni min frisyr. (Tack syrianfrisören, tack så mycket)
Mmm, i alla fall, så där har jag sett ut i många dagar. Vem bryr sig liksom? Barnen älskar mig hur som helst, och mannen.... ja, han är kanske van? Fast så tänkte jag att en liten dusch inte skulle skada för det äktenskapliga livet, så jag duschade OCH tvättade håret. OCH mascarade ögonfransarna lite. Bytte tröja. (Mysbrallorna är så sköna, och jeans passar inte in när man är hemma pga. sjukdom, så de fick hänga med en dag till.) Han märkte inte ens skillnaden!
Och jag tänker tillbaks på förr, när man var riktigt nykär, då man såg på klockan att "oj, han kommer hem från jobbet snart!" Så sprang man till spegeln och fixade till sig: Foundation, rouge, ögonskugga..... hela kittet (fast ändå naturellt mejkad, man ville ju inte se ut som Sza Sza Gabor) När han kom innanför dörren: -"Ååå hej älskling, är du reeedan hemma"?!? Som om man var förvånad.....
Det är lite annat i dag: -"Hej, märker du att jag faktiskt duschat... det blir torsk till middag."
Nu har jag i snart en vecka gått runt i gråa uttöjda mysbrallor, en svart tröja med zinksalva och olika maträtter på, ett par bebisbajsfärgade raggsockor från en norsk tant, och en frisyr som påminner om den som han i filmen Mask hade. Han hade ett gigantiskt jättelångt ansikte och rött hår. Mamman spelades av Cher som hängde i hop med en motorcykelkille. Vänta... jag ska rota i Googles lilla bildarkiv..........
Så där: Där har ni min frisyr. (Tack syrianfrisören, tack så mycket)
Mmm, i alla fall, så där har jag sett ut i många dagar. Vem bryr sig liksom? Barnen älskar mig hur som helst, och mannen.... ja, han är kanske van? Fast så tänkte jag att en liten dusch inte skulle skada för det äktenskapliga livet, så jag duschade OCH tvättade håret. OCH mascarade ögonfransarna lite. Bytte tröja. (Mysbrallorna är så sköna, och jeans passar inte in när man är hemma pga. sjukdom, så de fick hänga med en dag till.) Han märkte inte ens skillnaden!
Och jag tänker tillbaks på förr, när man var riktigt nykär, då man såg på klockan att "oj, han kommer hem från jobbet snart!" Så sprang man till spegeln och fixade till sig: Foundation, rouge, ögonskugga..... hela kittet (fast ändå naturellt mejkad, man ville ju inte se ut som Sza Sza Gabor) När han kom innanför dörren: -"Ååå hej älskling, är du reeedan hemma"?!? Som om man var förvånad.....
Det är lite annat i dag: -"Hej, märker du att jag faktiskt duschat... det blir torsk till middag."
Upprop
Jag har ju "Live Traffic Feed" här på bloggen. (Tack Webmastern)
I går hade jag, två gånger tror jag, en besökare från DJURSHOLM.
Fatta så impad jag blir...Djursholm........det är inte "Hassan på Kebaben" det!!!
Tänk om det är Charlotte Perelli med nymålade naglar i porslin som suttit och tangentat sig fram till min lilla blogg......eller nån som äger hela jäkla Tetrapak!!!
Vilka är ni som tittar in egentligen, jag är nyfiken! Jag vill ha ett namnupprop i kommentarsfältet här nedan, varsågod att börja! (Inte enbart för att jag vill se om Charlotte Perelli varit här....)
"Mellan alla gig och det tuffa familjelivet så brrrukarrrr jag varrrrva nerrr med Frrru Furrrmans underrrbarrra blogg"
I går hade jag, två gånger tror jag, en besökare från DJURSHOLM.
Fatta så impad jag blir...Djursholm........det är inte "Hassan på Kebaben" det!!!
Tänk om det är Charlotte Perelli med nymålade naglar i porslin som suttit och tangentat sig fram till min lilla blogg......eller nån som äger hela jäkla Tetrapak!!!
Vilka är ni som tittar in egentligen, jag är nyfiken! Jag vill ha ett namnupprop i kommentarsfältet här nedan, varsågod att börja! (Inte enbart för att jag vill se om Charlotte Perelli varit här....)
"Mellan alla gig och det tuffa familjelivet så brrrukarrrr jag varrrrva nerrr med Frrru Furrrmans underrrbarrra blogg"
Vila, ett verb jag icke får uppleva.
I dag är en sån där dag som bara känns jobbig och, ja, jobbig helt enkelt. Alla säger att man ska VILA men det går ju inte för att barnen bara bråkar och skriker. Så man lämnar dem på dagis och då har Agaton fått ett fult sår på fingret och fröknarna berättar läskiga historier om amputerade fingar och blodförgiftning.
Så jag åker hem och ringer vårdcentralen (femte gången på fyra dagar - väck mig mitt i natten och jag ska rabbla numret utantill). Ber om en tid senare eller dagen därpå så jag kan få VILA lite när det äntligen är tyst hemma. Men nej, de har bara tid i dag, ungefär så dags att det inte ens är nån idé att lägga sig för att VILA. Jo, jag försökte, la mig på soffan och blundade..... försökte slappna av....... känna hur kroppen tyngs ner i kuddarna........ mmmmm........
Då sätter Filippa, som bara är skensjuk, ( =Så fort man kollar in i hennes rum hänger hon med ögonen, men när jag går därifrån börjar hon öva danssteg framför spegeln) igång att spela Frankrikes schlagerbidrag från 2005. Högsta volym, innan jag ber henne sänka, på repeat - om och om igen. Texten kan hon inte, utan refrängen "Chacun Pense á Soi" är utbytt till hennes översättning: "Käka massa svamp". Sedan ska det uppträdas och jag vill bara vara i ett tyst vakuum.
Men det får väl bli i den vadderade isoleringscellen på dårhuset förmodar jag.
Håll tillgodo: "Käka massa svamp".
Så jag åker hem och ringer vårdcentralen (femte gången på fyra dagar - väck mig mitt i natten och jag ska rabbla numret utantill). Ber om en tid senare eller dagen därpå så jag kan få VILA lite när det äntligen är tyst hemma. Men nej, de har bara tid i dag, ungefär så dags att det inte ens är nån idé att lägga sig för att VILA. Jo, jag försökte, la mig på soffan och blundade..... försökte slappna av....... känna hur kroppen tyngs ner i kuddarna........ mmmmm........
Då sätter Filippa, som bara är skensjuk, ( =Så fort man kollar in i hennes rum hänger hon med ögonen, men när jag går därifrån börjar hon öva danssteg framför spegeln) igång att spela Frankrikes schlagerbidrag från 2005. Högsta volym, innan jag ber henne sänka, på repeat - om och om igen. Texten kan hon inte, utan refrängen "Chacun Pense á Soi" är utbytt till hennes översättning: "Käka massa svamp". Sedan ska det uppträdas och jag vill bara vara i ett tyst vakuum.
Men det får väl bli i den vadderade isoleringscellen på dårhuset förmodar jag.
Håll tillgodo: "Käka massa svamp".
När jag nästan dog.
Jag är på vårdcentralen. Den småländska lilla rara sköterskan ska ta ett halsodlingsprov på mig. Det jag vet från tidigare är att jag har en väldigt känslig kräkreflex, jag reagerar mycket kraftigt på den där glasspinnen 1:42 och på topsin 1:55. Men det ska väl gå bra, herregud, jag är ju 33 år ! (mmm, jag smakar på siffran och det känns bra...)
Den lilla småländskan riktar lampan på mig och ber mig gapa. Glasspinnen trycker mot tungan och jag börjar klökas och vifta med armarna. (Jag ser på mig själv ovanifrån samtidigt, det kan vara en nära-döden upplevelse.) Jag liknar en väderkvarn. Sköterskan är inte nöjd, hon ber mig att flytta över till en annan plats, som ser ut som en tandläkarstol. Jag lyder och "vi" försöker igen. Jag puffar bort henne när hon sätter i gång, helt utan kontroll är jag, jag VILL ju att hon ska få ett bra prov, men min kropp säger något HELT ANNAT.
Hon ber mig sitta på mina händer istället. Jag lyder. Hon ger sig på mig på nytt och den här gången sprattlar jag med benen istället, och jag kommer tydligen åt en pedal så stolen plötsligt åker upp en bit, eller ner, jag minns inte, jag bara känner att det liknar Morden i Midsummer, för jag beter mig som en som håller på att bli strypt. Min kropp kämpar för sitt liv och den rara sköterskan vill ju bara ha ett litet prov, det vet jag ju med mitt förnuft. Men kroppen förstår inte.
Hon suckar och säger att "vi får hoppas att det blev något att ha till labbet". Jag känner mig misslyckad som nybliven 33-åring, va fan, jag är ju vuxen! Jag försöker förklara: -Men min man har de senaste dagarna hållt koll på mina vita prickar i halsen med ficklampa och det har gått bra. Jag har legat på soffan och tittat upp så här: Ahhhh, (Jag böjer bak huvvet och visar)
Hon har inte givit upp hoppet om mig, hon ger mig en ny chans. jag får lägga mig ner på britsen istället och böja bak huvudet så mycket att det nästan vilar på hjässan. Jag ligger på mina egna händer för att inte slå till henne. Den varma lampan riktas återigen på mig. Jag hinner tänka att "nu jäklar skärper jag mig." Jättetopsin skrapar med ofantlig kraft i mitt svalg, mina ben kastar sig åt alla håll, undersökningspappret på britsen slits och prasslar, jag frambringar ett ljud som precis låter som någon som kämpar för sitt liv, som någon som snart kvävs. Tiden stannar. Sedan är det över.
Men jag är traumatiserad för återstoden av mitt liv.
Den lilla småländskan riktar lampan på mig och ber mig gapa. Glasspinnen trycker mot tungan och jag börjar klökas och vifta med armarna. (Jag ser på mig själv ovanifrån samtidigt, det kan vara en nära-döden upplevelse.) Jag liknar en väderkvarn. Sköterskan är inte nöjd, hon ber mig att flytta över till en annan plats, som ser ut som en tandläkarstol. Jag lyder och "vi" försöker igen. Jag puffar bort henne när hon sätter i gång, helt utan kontroll är jag, jag VILL ju att hon ska få ett bra prov, men min kropp säger något HELT ANNAT.
Hon ber mig sitta på mina händer istället. Jag lyder. Hon ger sig på mig på nytt och den här gången sprattlar jag med benen istället, och jag kommer tydligen åt en pedal så stolen plötsligt åker upp en bit, eller ner, jag minns inte, jag bara känner att det liknar Morden i Midsummer, för jag beter mig som en som håller på att bli strypt. Min kropp kämpar för sitt liv och den rara sköterskan vill ju bara ha ett litet prov, det vet jag ju med mitt förnuft. Men kroppen förstår inte.
Hon suckar och säger att "vi får hoppas att det blev något att ha till labbet". Jag känner mig misslyckad som nybliven 33-åring, va fan, jag är ju vuxen! Jag försöker förklara: -Men min man har de senaste dagarna hållt koll på mina vita prickar i halsen med ficklampa och det har gått bra. Jag har legat på soffan och tittat upp så här: Ahhhh, (Jag böjer bak huvvet och visar)
Hon har inte givit upp hoppet om mig, hon ger mig en ny chans. jag får lägga mig ner på britsen istället och böja bak huvudet så mycket att det nästan vilar på hjässan. Jag ligger på mina egna händer för att inte slå till henne. Den varma lampan riktas återigen på mig. Jag hinner tänka att "nu jäklar skärper jag mig." Jättetopsin skrapar med ofantlig kraft i mitt svalg, mina ben kastar sig åt alla håll, undersökningspappret på britsen slits och prasslar, jag frambringar ett ljud som precis låter som någon som kämpar för sitt liv, som någon som snart kvävs. Tiden stannar. Sedan är det över.
Men jag är traumatiserad för återstoden av mitt liv.
Leif GW Perssons kriminalkurs, 5p.
Brottsplatsen
Offret
Gärningsmannen
"Inte bröd ramla min huve"
Jag fick en brödrost av den snälla Styvmamman och han som går på soppdiet i går. Den gamla har varit paj i flera månader och det har liksom glömts bort (= jag har inte velat köpa en eftersom jag tycker det finns nyttigare bröd.)
Det är som när en stam urinvånare från regnskogen ser en TV för första gången. Barnen går runt den, Agaton är först lite rädd, för han tror att brödet ska "ramla på min huve" och Sixten är så laddad för han ska få trycka på knappen först. Filippa är den enda som förhåller sig lite sval till det hela, eftersom jag antagligen smittat henne med halsfluss.
De äter som aldrig förr. Aldrig mer rostlös.
Det är som när en stam urinvånare från regnskogen ser en TV för första gången. Barnen går runt den, Agaton är först lite rädd, för han tror att brödet ska "ramla på min huve" och Sixten är så laddad för han ska få trycka på knappen först. Filippa är den enda som förhåller sig lite sval till det hela, eftersom jag antagligen smittat henne med halsfluss.
De äter som aldrig förr. Aldrig mer rostlös.
Det knackade på dörren.....
Och in kom ett blombud med en bukett från min trognaste, raraste, roligaste, fantastiskaste bloggläsare Äjj-Käjj.
Plötsligt kändes det som om halsflussen försvann.
Bukettens färg matchade dessutom lampan. Det kan inte bli bättre!
Plötsligt kändes det som om halsflussen försvann.
Bukettens färg matchade dessutom lampan. Det kan inte bli bättre!
Är det säkert då?
Det ringde nyss.
Styvmamman (hon är mycket snällare än Askungens): -Hur är det?
Jag: -Joo dåå...jag är på benen.
Hon: -Gör det nåt om vi kommer senare med tacos och tårta?
Jag (som dessutom snart har ett gapande tomt kylskåp): -Nej då, det går bra....
Hon: -Är det säkert då?
Jag: -Nej, egentligen inte, jag hade ju tänkt göra Filé Mignon.
Jag vet inte riktigt, men det lät inte som om hon gick på det?
Styvmamman (hon är mycket snällare än Askungens): -Hur är det?
Jag: -Joo dåå...jag är på benen.
Hon: -Gör det nåt om vi kommer senare med tacos och tårta?
Jag (som dessutom snart har ett gapande tomt kylskåp): -Nej då, det går bra....
Hon: -Är det säkert då?
Jag: -Nej, egentligen inte, jag hade ju tänkt göra Filé Mignon.
Jag vet inte riktigt, men det lät inte som om hon gick på det?
Men du måste önska dej nåt!
Min härliga morgon börjar typ så här, efter att ha suttit i telefon i en timma utan resultat, eftersom städerskan på dagis tydligen dragit ur sladden.
-Mamma, vad önskar du dej?!
-Inget.
-Mamma, säg nåt du vill ha då!!!!
-Men jag önskar mig inget.
-Joooo, men du måste önska dej nåt!
I bakgrunden håller grabbarna på att slå ihjäl varandra över vilken tv-kanal som ska va på.
-Isåfall önskar jag mig barn som håller tyst och sitter still i soffan!
Ingen hör, de fortsätter att skrika gapa och knuffa ner varandra från soffan.
-Men för FAAAN, hör ni inte: JAG ÖNSKAR MIG TYSTA BARN SOM INTE BRÅKAR!!!! Jag fyller år och jag är sjuuuuk!
- Å nej, det snöar... NU TAR DET ÄNNU LÄNGRE TID INNAN DET BLIR VÅR!
Jag börjar nästan gråta. Fast jag låter mer arg.
Barnen: -???
-Mamma, vad önskar du dej?!
-Inget.
-Mamma, säg nåt du vill ha då!!!!
-Men jag önskar mig inget.
-Joooo, men du måste önska dej nåt!
I bakgrunden håller grabbarna på att slå ihjäl varandra över vilken tv-kanal som ska va på.
-Isåfall önskar jag mig barn som håller tyst och sitter still i soffan!
Ingen hör, de fortsätter att skrika gapa och knuffa ner varandra från soffan.
-Men för FAAAN, hör ni inte: JAG ÖNSKAR MIG TYSTA BARN SOM INTE BRÅKAR!!!! Jag fyller år och jag är sjuuuuk!
- Å nej, det snöar... NU TAR DET ÄNNU LÄNGRE TID INNAN DET BLIR VÅR!
Jag börjar nästan gråta. Fast jag låter mer arg.
Barnen: -???
Det här är vad jag fick på födelsedan'
Halsfluss och feber.
Det blev en miniatyrbild för att inte väcka anstöt.
Det blev en miniatyrbild för att inte väcka anstöt.
"Det är bara ett djur, fatta"
Jag stiger in på frisörsalongen.
Den unge syrianen (?) frågar hur jag vill ha det.
-Ta bara lite i topparna.
-Inte som sist då?! (Förra gången tog han säkert två decimeter, fast jag var med på det så jag ska inte klaga.)
-Nej, Mannen vill ju att jag ska ha långt, så bara topparna tack.
Han börjar i vanlig ordning slita i håret med borsten som om han ryktade en häst. Plötsligt kommer vi in på hur olika vi svenskar och syrianer(?) är med det här att umgås. Han berättar att han träffar morbröder, fastrar, syskon, farbröder, kusiner, ja, you name it, alla, typ varje dag. Jag förklarar att i vårt land har vi ett talesätt: "törsten är svår men släkten är värst". Det förstod han inte alls. Han säger att vi svenskar lever ensamma och det är inte klokt. Jag flikar försiktigt in att det är skönt att inte behöva träffa sina mostrar och sånt. Att man har det bra som det är. Han skakar på huvudet. Jag hör saxen klippa ivrigt och hetsigt, som om jag ska få lida för att vi svenskar är konstiga. Han har tagit av mig glasögonen så jag ser inte ett skit, endast konturerna av honom och mitt stora tält som jag sitter i. Kammen krafsar hårt mot mina öron, de känns redan röda och uppsvällda av hans hårda behandling. Han fortsätter upprört: -"Jag hade en svensk tjej en gång. Fatta vad sjukt va, hennes morbror dog. Hon bara: han är död, jag bryr mig inte. Jag sa men hallå, det är din morbror, fatta! Sen hennes hund dog, sprang i väg, blev överkörd av en bil. Hon bara grät hela dagen, ville inte gå på fest. Jag bara: hallå, fatta, det är bara en hund som skuttar och skäller. Det är ett djur, fatta."
Saxen klipper och klipper. Bara topparna? Jag börjar ana oråd.
Nu sitter jag här, inget hår kvar, fatta.
Tillägg några dagar senare (efter att chocken och besvikelsen lagt sig):
Vet ni vad han gjorde mer? Varje gång jag hade något att säga i familjebandsdebatten så startade han hårfönen. När han sedan sa något stängde han av den.
Jag svarar på hans kommentar: -"Jo men visst är det så, men vi svenskar".... Bschhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh... Han startar fönen igen. Så där höll han på, han fick prata men så fort jag ville säga något så:
Bschhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh.
Nöden har ingen lag
Nu ska jag göra't igen.
Jag ska gå till han frisören som bränner upp håret med sin jättevarma hårfön och som använder Eldorados hårprodukter. Totalt oglamoröst och rent utav smärtsamt, men han är billig. Och jag är fattig. Jag vet att man inte får börja en ny mening med ordet "och", fast det skiter jag i, för det är min blogg.
Slutresultatet?
Jag ska gå till han frisören som bränner upp håret med sin jättevarma hårfön och som använder Eldorados hårprodukter. Totalt oglamoröst och rent utav smärtsamt, men han är billig. Och jag är fattig. Jag vet att man inte får börja en ny mening med ordet "och", fast det skiter jag i, för det är min blogg.
Slutresultatet?
När man blir äldre önskar man sig inte så mycket.
Jag fyller år på måndag. Men jag är så vuxen nu att jag inte direkt önskar mig så mycket. Det skulle väl va att få behålla hälsan och det här då:
Ja tack.
Ja tack.
I hallen, redan uppsatt när jag vaknar på morgonen. Ja tack.
Lite mer tatueringar, ja tack.
Ett vitrinskåp, ja tack.
En liten kudde, ja tack.
En resa till varmare breddgrader, ja tack.
Mera tjusiga kuddar, ja tack.
Det här ÄR moget, eller hur!?!
Ja tack.
Ja tack.
I hallen, redan uppsatt när jag vaknar på morgonen. Ja tack.
Lite mer tatueringar, ja tack.
Ett vitrinskåp, ja tack.
En liten kudde, ja tack.
En resa till varmare breddgrader, ja tack.
Mera tjusiga kuddar, ja tack.
Det här ÄR moget, eller hur!?!
Partytrick (för psykiskt instabila?)
Det här är helt Billy-Idol-crazy, men jag måste bara komma med ett partytrick! Detta vänder sig dock bara till de som är så unga att de minns Fragglarna. Minns ni när de kallade på stormöte eller "fraggelråd" i Fraggelgrottan?
Kommer ni i håg ljudet när de blåser i sammankallningsluren? (Särskilt i avsnittet där Moki ska få alla att sluta äta Dosernas byggnader.)
1. Ta en aluminiumburk och drick nästan ur hela innehållet (gärna starköl)
2. Bröla i burkens öppning: "ööu-ööu-ööu"
Det låter precis likadant!!! Jag fick liksom en flashback!
.
Kommer ni i håg ljudet när de blåser i sammankallningsluren? (Särskilt i avsnittet där Moki ska få alla att sluta äta Dosernas byggnader.)
1. Ta en aluminiumburk och drick nästan ur hela innehållet (gärna starköl)
2. Bröla i burkens öppning: "ööu-ööu-ööu"
Det låter precis likadant!!! Jag fick liksom en flashback!
.
Svårt att va kreativ när man tänker på porr...
Jag har så mycket att smälta från jobbets utbildningsdagar (ni vet porren där) att jag inte vet vad jag ska skriva om. Man känner onekligen en viss press som bloggarinna att varje dag producera ett inlägg.
Men som sagt, jag har så mycket intryck från jobbresan att det är omöjligt. Vad jag än företar mig ser jag hon som blir tagen på skrivbordet (det höj och sänkbara) det blir bara kaos i huvudet. Så jag lägger enbart in två bilder från här om kvällen när vi grillade marsmallows i vardagsrummet. Det är troligen det jag gör med barnen i kväll med, för marsmallowsen börjar bli gamla och hårda.
Blid blick ungefär två sekunder innan jag bränner mig på handen.
Agaton äter sin "rå" och i bakgrunden: Mannen som svettas.
(Han ser lite grann ut som en polsk svartjobbare..)
Men som sagt, jag har så mycket intryck från jobbresan att det är omöjligt. Vad jag än företar mig ser jag hon som blir tagen på skrivbordet (det höj och sänkbara) det blir bara kaos i huvudet. Så jag lägger enbart in två bilder från här om kvällen när vi grillade marsmallows i vardagsrummet. Det är troligen det jag gör med barnen i kväll med, för marsmallowsen börjar bli gamla och hårda.
Blid blick ungefär två sekunder innan jag bränner mig på handen.
Agaton äter sin "rå" och i bakgrunden: Mannen som svettas.
(Han ser lite grann ut som en polsk svartjobbare..)
Svenska kyrkan far på utbildning!
Nu har jag varit med mitt jobb på två dagars utbildning: "Vilken roll är vi i arbetsgruppen"?
Det jag kommer att minnas starkast är hur vi får se en dansk film där en tjej suger av sin direktör och blir påsatt bakifrån på skrivbordet. (Höj och sänkbart, säkert en av de dyraste modellerna Kinnarp har i sitt utbud?)
Pinsamheten, harklandena, de nervösa skratten.......mmmmm, det är det sista som kommer att överge mitt minne när jag dör.
Det jag kommer att minnas starkast är hur vi får se en dansk film där en tjej suger av sin direktör och blir påsatt bakifrån på skrivbordet. (Höj och sänkbart, säkert en av de dyraste modellerna Kinnarp har i sitt utbud?)
Pinsamheten, harklandena, de nervösa skratten.......mmmmm, det är det sista som kommer att överge mitt minne när jag dör.
Nu får ni lugna ner er!
Fan vad jag är trött på den här skiten i Gaza!
När mina ungar bråkar om en leksak så tar jag bort den tills de lugnat ner sig, sen får de turas om att leka med den. Jag förstår vad ni tänker: Det är lite svårt att lägga undan ett land och låta palestinier och israeliter flytta in där SENARE, eftersom de är VÄLDIGT arga på varandra. Men NÅT måste man väl kunna göra?!?
När mina ungar bråkar om en leksak så tar jag bort den tills de lugnat ner sig, sen får de turas om att leka med den. Jag förstår vad ni tänker: Det är lite svårt att lägga undan ett land och låta palestinier och israeliter flytta in där SENARE, eftersom de är VÄLDIGT arga på varandra. Men NÅT måste man väl kunna göra?!?
I smyyyyg
I dag gjorde jag en riktigt äcklig indisk gryta med curry till middag. Det smakade verkligen inte gott, och jag hade inte ens hjärta att tvinga i barnen detta utan de fick mackor vid sidan om i stället.
Själv stillar jag hungern på det här sättet:
När jag öppnar godispappret måste jag hosta samtidigt så de inte hör prasslet.
Själv stillar jag hungern på det här sättet:
När jag öppnar godispappret måste jag hosta samtidigt så de inte hör prasslet.
Borta med jobbet
Nu mina kära läsare är det så att jag åker bort med jobbet i morgon. Jag har lovat att köra LandRovern som har 6 platser. Mannen berättade för några dagar sedan att det var mindre genomtänkt att erbjuda detta, eftersom de två bakersta platserna endast rymmer dvärgar och barn. Packningen ska vi inte tala om, den får vi lägga på taket eller hyra ett släp. Nu har jag två på jobbet som är lite mindre (i allafall till längden) men det blir ändå trångt, det blir det. Knäna i hakan, helt enkelt. Så i allafall: jag kommer inte att blogga förrän på torsdag och då knaprar jag förmodligen lugnande. Alltså risk för fler stavfel än i vanliga fall.
Det blir väl typ så här?
Det blir väl typ så här?
-Människorna, alla...knöurrrrrr...möten
Vi sitter i sammanträdesrummet, jag och tre präster. En av prästerna är på anställningsintervju hos oss. Det ställs frågor och det är en lugn stämning, lite stel nästan så jag själv känner mig nervös. Som om det var jag som sökte jobbet. Jag är hungrig. Magen kurrar "knourrrrr". Jag håller in magen som om den skulle lugna sig om jag gör så. "Knourrrrr"
fan, det funkar inte! Och varje gång det kurrar så är det vid ett tyst tillfälle så det riktigt hörs. Jag börjar trycka på bläckpennan "knäpp-knäpp" vid varje kurr, som vid en hörselundersökning då man ska trycka in knappen varje gång man hör ett pip. Börjar förstå att det är mer störande för samtliga om jag leker med pennan än om magen kurrar. Kommer på att jag kan titta lite snett på min kollega efter varje gång så de andra tror att det är hon. Men det funkar inte, vi är för få. Kurret är mitt, och det blir bara värre och värre.
-Vad tycker du är roligast med prästyrket? "Knoöurrrr-knöurrr-knöööööuuuuurrrrrr" Låååånga knorranden som avlöser varann. Vore jag deltagare i en kurrtävling skulle jag ta första platsen direkt.
-Det är förkunnandet av Bibeln, människorna, alla .....(mitt knöööuuuurrrrr avbryter) ....möten. Jag har lagt armarna i kors över magen fast jag vet att det på kroppsspråk betyder "jag är skeptisk till allt du har att säga" och det vill man ju inte spegla inför en redan nervös stackare som sitter på anställningsintervju. Men nöden har ingen lag. Diskret försöker jag trycka in handen hårt mot magen men det gör ljudet bara värre känns det som. Fan!! Jag kunde väl ha tryckt i mig en skorpa innan åtminstone!?
fan, det funkar inte! Och varje gång det kurrar så är det vid ett tyst tillfälle så det riktigt hörs. Jag börjar trycka på bläckpennan "knäpp-knäpp" vid varje kurr, som vid en hörselundersökning då man ska trycka in knappen varje gång man hör ett pip. Börjar förstå att det är mer störande för samtliga om jag leker med pennan än om magen kurrar. Kommer på att jag kan titta lite snett på min kollega efter varje gång så de andra tror att det är hon. Men det funkar inte, vi är för få. Kurret är mitt, och det blir bara värre och värre.
-Vad tycker du är roligast med prästyrket? "Knoöurrrr-knöurrr-knöööööuuuuurrrrrr" Låååånga knorranden som avlöser varann. Vore jag deltagare i en kurrtävling skulle jag ta första platsen direkt.
-Det är förkunnandet av Bibeln, människorna, alla .....(mitt knöööuuuurrrrr avbryter) ....möten. Jag har lagt armarna i kors över magen fast jag vet att det på kroppsspråk betyder "jag är skeptisk till allt du har att säga" och det vill man ju inte spegla inför en redan nervös stackare som sitter på anställningsintervju. Men nöden har ingen lag. Diskret försöker jag trycka in handen hårt mot magen men det gör ljudet bara värre känns det som. Fan!! Jag kunde väl ha tryckt i mig en skorpa innan åtminstone!?
Världens läskigaste spökhistoria:
Matilda berättar värsta läskigaste spökhistorien: -Det var en gång en pojke som sa till sin mamma: "Jag går ut ett tag". Så satte han sig på cykeln och band fast sin hund i styret och cyklade i väg. Ja just det, Mamman frågade hur dags han skulle komma hem och pojken sa "klockan fyra".
På vägen låg tre stenar, två var som ögon och en sten var som en mun. Pojken råkade cykla på det ena ögat. Då reste sig vägen upp och sa "tack för att du väckte mig, nu ska du få en present". Då kastade vägen en grön sten på pojken, och då vart pojken en stor grön sten själv. Sedan kastade vägen en massa stenar på hunden så det blev som en igloo runt hunden, fast utan dörr. Efter tre dagar kastade vägen massor utav sten på stenigloon och den rasade. Där låg hunden död för den hade inte fått vatten och mat.
Läskigt va!?!
På vägen låg tre stenar, två var som ögon och en sten var som en mun. Pojken råkade cykla på det ena ögat. Då reste sig vägen upp och sa "tack för att du väckte mig, nu ska du få en present". Då kastade vägen en grön sten på pojken, och då vart pojken en stor grön sten själv. Sedan kastade vägen en massa stenar på hunden så det blev som en igloo runt hunden, fast utan dörr. Efter tre dagar kastade vägen massor utav sten på stenigloon och den rasade. Där låg hunden död för den hade inte fått vatten och mat.
Läskigt va!?!
Preventiv metod
Filippa: -Vad är det i öl?
Jag: -Det är kiss.
Filippa: -Vaa?
Jag: -Det är kiss. Du ser ju på burken att det är två bockar?
Filippa: -Ja?
Jag: -De har en behållare där de samlar i hop kisset från bockarna i ladugården (det är bockar som är framavlade just för kissproduktion) och så blir det öl av det.
Filippa: -Ne-he-ej? Du ljuger bara?!
Jag: -Ne-he-ej. Det är sant!
Filippa: -A, men eller hur.
Ja, ja, jag försökte i allafall. Vad gör man inte för att hon ska hålla sig i från öl och sånt?
Den här jämställdhetsdebatten.....
Ja, vi gör så gott vi kan i den frågan.
Inte kan man väl bli en mansgris om man en gång varit prinsessa?
I min fantasi....rullar vi runt bland mjuka kuddar....
I dag var jag på Mc Donald's. Har ni också sett den här skylten vid fritösen?
Jag tycker att den får hjärnan att glida in på annat än pommes frites......
Jag tycker att den får hjärnan att glida in på annat än pommes frites......
När jag jobbat klart en fredag lägger jag mig ICKE på soffan!
Jaha, nu har jag frostat av frysarna och vi får väl hoppas att vi inte åker på legionärssjukan eftersom jag använde en skitig handduk att torka torrt med.
Voilá, (jag vet att accenten ska va åt andra hållet men jag vet inte hur man gör) -ytterligare ett bevis på hur förträffligt bra jag är! (det är ju det man har en blogg till?!?)
Voilá, (jag vet att accenten ska va åt andra hållet men jag vet inte hur man gör) -ytterligare ett bevis på hur förträffligt bra jag är! (det är ju det man har en blogg till?!?)
Yeahhh!
Till frukost i dag åt jag en macka och till det ett glas julmust. Ett tydligt tecken på att jag fortfarande är ung och lite "Billy Idol crazy" typ.
Fru Furman, tuffast i Heda socken!
Äntligen hade vi bokat tid hos tatueraren... Jag hade tjejernas namn ingaddat sedan 2001 men inte pojkarnas namn, och det är ju orättvist! Den här tatueraren var dessutom inte en haschpåverkad österrikare med ett sunkigt ställe på Gran Canaria som den jag sist besökte... Så det bådade ju gott!
Men oj, han såg ju på pricken ut som min PAPPA!!!!
Fast MIN Pappa har ingen nosring, inga örhängen och inga tatueringar....och är ständigt borgerligt kortklippt.
Alla barn på min arm, äntligen... Det var inte helt lätt att få samman de två
gamla (haschgjorda) med två nya...
Och så Mannens namn, utifall jag skulle glömma vad han heter.....
Liten bit av skygg man. Men han är inte klar ännu, det blir en dag till hos Pappa.
Eller nej, jag menar farbror Tattoo.
Men oj, han såg ju på pricken ut som min PAPPA!!!!
Fast MIN Pappa har ingen nosring, inga örhängen och inga tatueringar....och är ständigt borgerligt kortklippt.
Alla barn på min arm, äntligen... Det var inte helt lätt att få samman de två
gamla (haschgjorda) med två nya...
Och så Mannens namn, utifall jag skulle glömma vad han heter.....
Liten bit av skygg man. Men han är inte klar ännu, det blir en dag till hos Pappa.
Eller nej, jag menar farbror Tattoo.
På hennes egen begäran: FilippaZ!!
När Filippa sjöng solo i kyrkan häromdagen spelade jag in det på mobilen, därav den asdåliga kvalitéen, man vill ju inte springa omkring som en galen japan i kyrkan. Efteråt säger hon, -"Mamma, det här kommer du att lägga in på bloggen så man kan rösta på bästa bidraget, som du gjorde med Agatonz, va!?"
-"Nej" svarade jag, "om du inte vill det förstås"?
-"Jo men gör det , det skulle va okej"
Så här kommer nu två bidrag från en ljusgudstjänst i Svanshals kyrka.
Filippa är den lilla svarta pricken snett till vänster om det gigantiska notstället.
Hon vill bara meddela att hon var torr i munnen och hungrig. Och nervös.
-"Nej" svarade jag, "om du inte vill det förstås"?
-"Jo men gör det , det skulle va okej"
Så här kommer nu två bidrag från en ljusgudstjänst i Svanshals kyrka.
Filippa är den lilla svarta pricken snett till vänster om det gigantiska notstället.
Hon vill bara meddela att hon var torr i munnen och hungrig. Och nervös.
Det här med musikaler.
Är det något jag tycker riktigt illa om så är det musikaler. Framförallt filmvarianten, glättigt och fånigt, där det är fullt möjligt att gå i snabbköpet och plötsligt börjar alla, precis alla, i affären att sjunga och dansa tillammans med huvudrollsinnehavaren. En städerska som dansar med en sopkvast, gladast i hela världen, en polis som glatt snurrar med sin batong i takt med musiken, och precis alla har lärt sig de avancerade dansstegen utantill.
En allvarlig konversation mellan två personer och så börjar den ena: -Men du måste ju fööörstååååå hur jag kääännner! Na-na-na-na....jag älskar ju dej...na-na-na-na-na......bara duuuuuu.....na-na-na-nananana.... och så svarar den andra i samma melodi: -Vi kan ju vara vänner, vänner, vänner...na-na-na-na-na.....min bästa vääään.......!
De håller varann i händerna och dansar utmed gatan runt lyktstolpar och en busschaufför vinkar när han far förbi och hinner också stämma in i refrängen. Det har jag svårt för.
Så när jag såg MammaMia-filmen häromdan var jag skeptisk, lika skeptisk som jag är till att Ryssland skulle vara en bra säljare av gas, men låt gå. Jag satt med en drös rumäner och ungrare i soffan och vad skulle vi annars se på? ABBA känner ju alla till. Om man bortser från när alla på den lilla grekiska ön med Meryl Streep i spetsen sjunger Dancing queen på en brygga och dansar till exakt samma koreografi, så var den helt okej. Jag stod ut. Ni ser, det går att ändra sig.....
Men håller ni inte med mej om att skäggiga Benny som spelar piano i ABBA egentligen borde heta Björn och att det är Björn med glittriga platåskor och gitarr som borde heta Benny? Benny är ju en kille med silverglittriga kläder och stjärnformad gitarr,det hörs ju på namnet, Björn är en skäggig bastant kille vid ett piano, trygg, varm och go. Men nu har ju Björn på äldre dagar också skaffat skägg så båda ser ut att heta Björn.
Det var bara under den här sekvensen jag mådde lite illa.
En allvarlig konversation mellan två personer och så börjar den ena: -Men du måste ju fööörstååååå hur jag kääännner! Na-na-na-na....jag älskar ju dej...na-na-na-na-na......bara duuuuuu.....na-na-na-nananana.... och så svarar den andra i samma melodi: -Vi kan ju vara vänner, vänner, vänner...na-na-na-na-na.....min bästa vääään.......!
De håller varann i händerna och dansar utmed gatan runt lyktstolpar och en busschaufför vinkar när han far förbi och hinner också stämma in i refrängen. Det har jag svårt för.
Så när jag såg MammaMia-filmen häromdan var jag skeptisk, lika skeptisk som jag är till att Ryssland skulle vara en bra säljare av gas, men låt gå. Jag satt med en drös rumäner och ungrare i soffan och vad skulle vi annars se på? ABBA känner ju alla till. Om man bortser från när alla på den lilla grekiska ön med Meryl Streep i spetsen sjunger Dancing queen på en brygga och dansar till exakt samma koreografi, så var den helt okej. Jag stod ut. Ni ser, det går att ändra sig.....
Men håller ni inte med mej om att skäggiga Benny som spelar piano i ABBA egentligen borde heta Björn och att det är Björn med glittriga platåskor och gitarr som borde heta Benny? Benny är ju en kille med silverglittriga kläder och stjärnformad gitarr,det hörs ju på namnet, Björn är en skäggig bastant kille vid ett piano, trygg, varm och go. Men nu har ju Björn på äldre dagar också skaffat skägg så båda ser ut att heta Björn.
Det var bara under den här sekvensen jag mådde lite illa.
Gilette - The best a girl can get?
Jag tyckte mig ana en begynnande moppemusche på mig i går kväll.
Var det dumt att låna Mannens rakhyvel? Gilettes Mach 7 Supertrouper manly manly macho hardcore wanna be a stridspilot.
Nu känns huden som på en nyfödd nakenråtta. Blir det utväxt med stubb i övermorgon? Kommer överläppen kännas som ytan på ett almblad?
Frågorna är många.
Var det dumt att låna Mannens rakhyvel? Gilettes Mach 7 Supertrouper manly manly macho hardcore wanna be a stridspilot.
Nu känns huden som på en nyfödd nakenråtta. Blir det utväxt med stubb i övermorgon? Kommer överläppen kännas som ytan på ett almblad?
Frågorna är många.
Tillägg i gasfrågan
Jaha ja, nu ser jag att de fryser som fasen i Bulgarien också! Som om de inte har det tufft ändå?!? Ni har väl sett hur bulgariskorna ser ut i kulstötningsfinalen på OS vart fjärde år?! Bleka och håriga, och med dåliga tänder. Nu ska de frysa också!
Lite om ryssar igen.
Ryssarna har stängt av gastillförseln. De har inte kommit överens om ett bra pris med Ukraina.
Då vred de på kulventilen eller membranventilen. (Mannen inflikar, för det är skillnad på ventiler förstår ni, det går verkligen inte att bara skriva "ventil".) Således får inte de andra länderna som köper gas av Ryssland något, för Ryssarna tror att Ukraina kan sno gas i smyg om de inte stänger av helt. Nu fryser de som fan i forna Jugoslavien bland annat. Ja....vad var det jag sa om ryssar, vad var det jag sa!?! Och så finns det de som använder ryskt antivirusprogram i sin dator. *skakar uppgivet på huvudet*
Tänk om de snor gas, vi stänger av istället!
Då vred de på kulventilen eller membranventilen. (Mannen inflikar, för det är skillnad på ventiler förstår ni, det går verkligen inte att bara skriva "ventil".) Således får inte de andra länderna som köper gas av Ryssland något, för Ryssarna tror att Ukraina kan sno gas i smyg om de inte stänger av helt. Nu fryser de som fan i forna Jugoslavien bland annat. Ja....vad var det jag sa om ryssar, vad var det jag sa!?! Och så finns det de som använder ryskt antivirusprogram i sin dator. *skakar uppgivet på huvudet*
Tänk om de snor gas, vi stänger av istället!
...och så tar man 11 dl gräddfil.....
Kan man få lite hjälp här?!?
-Det är jättelätt, baka något med det! Säger styvmamman som slår i hop en gourmémiddag på en pisskvart.... (som för övrigt ska komma hit med kycklingcanneloni till middag fast hon är sjuk.)
Vad skulle NI göra av 1,1 liter gräddfil?!?
-Det är jättelätt, baka något med det! Säger styvmamman som slår i hop en gourmémiddag på en pisskvart.... (som för övrigt ska komma hit med kycklingcanneloni till middag fast hon är sjuk.)
Vad skulle NI göra av 1,1 liter gräddfil?!?
Here I go again.....
I går gick jag ner i vår spökiga källare för att lägga mig i solariet igen. Kökstimern med, för annars stannar aldrig solariet och man riskerar att bli bränd. (Jag är så nöjd över att den funkar så bra att man har MÖJLIGHETEN att bränna sig.) Grillen jag hade innan fick jag gratis på annons några dagar innan terrorattacken på World Trade Center, och i den kunde man lugnt ligga två timmar och endast bli lite beige. Nu ställde jag timern på 35 minuter, det brukar gå bra, och jag somnade. Vaknade när klockan ringde, men tänkte att "äh, här är det varmt och skönt, en liiiten stund till".
I dag ser jag ut som en glansig mörkrosa 65-åring (från Yorkshire eller nåt, en sån tant som brukar tävlingsdansa i Blackpool med stora färgglada fjäder och paljettklänningar), som precis kommit hem från Mallorca.
Huden stramar och jag har smörjt in mig så många gånger att det lossnar brun-gråa smulor från ansiktet (ser precis ut som suddsmulor när man raderade i läxboken som barn.) Läpparna är rosa och svullna - lite Victoria Silvstedt, men, nä, ändå inte. Om jag var en fågel vore jag en flamingo. Om jag var en färg vore jag cerise. Om jag var en yoghurt vore jag skogsbär. Om jag var ett element vore jag eld. Om jag någon gång kunde lära mig.
Oj, nu blev jag lite poetisk så här på slutet, lite Niklas Strömstedt.
Det ser värre ut i verkligheten, jag lovar.
I dag ser jag ut som en glansig mörkrosa 65-åring (från Yorkshire eller nåt, en sån tant som brukar tävlingsdansa i Blackpool med stora färgglada fjäder och paljettklänningar), som precis kommit hem från Mallorca.
Huden stramar och jag har smörjt in mig så många gånger att det lossnar brun-gråa smulor från ansiktet (ser precis ut som suddsmulor när man raderade i läxboken som barn.) Läpparna är rosa och svullna - lite Victoria Silvstedt, men, nä, ändå inte. Om jag var en fågel vore jag en flamingo. Om jag var en färg vore jag cerise. Om jag var en yoghurt vore jag skogsbär. Om jag var ett element vore jag eld. Om jag någon gång kunde lära mig.
Oj, nu blev jag lite poetisk så här på slutet, lite Niklas Strömstedt.
Det ser värre ut i verkligheten, jag lovar.
Hjälp detektivbyrån med sitt första fall!
Här är det ångestgivande benet som nu legat i en hink med
vatten ute i boden. Fast det blev is det sista dygnet.
Jag har försökt hjälpa DETEKTIVBYRÅN med att det
i allafall verkar vara ett märgben.
VISSA personer tror fortfarande att det kommer från en MÄNNISKA.
Det är ju förstås mer spännande om det vore så.....?
Han blev uppäten, helt enkelt.
Det är tidig morgon, klockan måste vara omkring tjugo över fem.
Jag sover.
Drömmer.
Drömmer om att jag är med hela familjen i en liten stad. Det är en liten stad med en stor väg som går rätt genom den. Vi springer runt och gömmer oss på olika ställen, för vi och alla andra i staden jagas av björnar. Stora köttätande Grizzlys typ.
Det är en triumf varje gång jag märker att vi klarar oss undan, drömmen är mer spännande än läskig. Barnen är inte skräckslagna utan tycker också att det mest är nervkittlande.
Jag hör Mannens väckarklocka i bakgrunden, det är dags för honom att gå upp till jobbet. Jag fortsätter drömma om staden med björnarna. Känner hans hand på min höft ovanpå täcket, han vill väl säga hejdå på ett försiktigt vis utan att väcka mig.
Men jag känner det och blir störd i min flykt från björnarna. Fan, väck mig inte, jag är mitt inne i den häftigaste drömmen nu! tänker jag.
Således styr jag en vild galen björn mot Mannen och han blir uppäten. Inte med blod, knastrande ben eller dramatik, utan allt går snabbt och smärtfritt kan man säga. Så, nu är han borta och jag kan fortsätta drömmen, Finemang! Fast jag minns inte om det blev någon fortsättning, men jag somnade om i allafall.
Tycker ni att jag var lite hård mot honom? Det kanske inte hör till vanligheterna att man osentimentalt låter sin man bli uppäten av en björn, men jag blev faktiskt störd när han tog på mig!
Kinderchokladkillen, jag vet var du bor!
Killen på Kinderchokladasken.
Hallå jag fyller 33 om några dagar och när jag var barn brukade pappa åka till Tyskland (det gör han fortfarande) men i allafall: då brukade jag få Kinderchoklad.
DDR-Sverige hade endast Kinderägg.
Det är samma kille på chokladasken. Samma kille!!!! Fatta vad gammal han måste va vid det här laget!
Typ fembarnsfarsa och kanske första barnbarnet på väg. Jobbar som veterinär på stora ladugårdar kring Rhendalen. Han kör säkert en Mercedez M-klass (typ jeep) för att få plats med provrör och tjocka handskar när han ska provrörsbefrukta de tyska lurviga kvigorna. Han har på sig en skräddarsydd skjorta med broderade edelweiss på kragen (lederhosen tycker han är för gammaldags utan undertill bär han jeans)
Men fortfarande pryder han Kinderchokladasken.
Imponerande.
Samma sak är det med bebisungen på Brandtskorporna.
Men han dog i mjältbrand redan tidigt på 80-talet.
Men det talar man tyst om.
Samma kille!
Samma kille!
Hallå jag fyller 33 om några dagar och när jag var barn brukade pappa åka till Tyskland (det gör han fortfarande) men i allafall: då brukade jag få Kinderchoklad.
DDR-Sverige hade endast Kinderägg.
Det är samma kille på chokladasken. Samma kille!!!! Fatta vad gammal han måste va vid det här laget!
Typ fembarnsfarsa och kanske första barnbarnet på väg. Jobbar som veterinär på stora ladugårdar kring Rhendalen. Han kör säkert en Mercedez M-klass (typ jeep) för att få plats med provrör och tjocka handskar när han ska provrörsbefrukta de tyska lurviga kvigorna. Han har på sig en skräddarsydd skjorta med broderade edelweiss på kragen (lederhosen tycker han är för gammaldags utan undertill bär han jeans)
Men fortfarande pryder han Kinderchokladasken.
Imponerande.
Samma sak är det med bebisungen på Brandtskorporna.
Men han dog i mjältbrand redan tidigt på 80-talet.
Men det talar man tyst om.
Samma kille!
Samma kille!
Vad hände?
Jag vet inte vad som hände, men här står jag nu: tvätten är struken, en maskin snurrar i tvättstugan, jag håller på stående fot ett glas vin i handen och barnen har fått detta till lunch:
Bara dammsugningen kvar då..... och att tvätta håret ja.....
Bara dammsugningen kvar då..... och att tvätta håret ja.....
Hjälp, jag är rådvill
Jag skulle behöva
1. Sätta på en maskin (tvätta alltså, inget annat)
2. Tvätta håret (var jag i Finland sist jag gjorde det?!)
3. Stryka hängd tvätt
4. Dammsuga
5. Lägga mig på soffan och bara vila
Jag vet inte i vilken ända jag ska börja.
Kanske bäst att bara lägga sig i soffan och hoppa över allt, det är ju faktiskt söndag.
Det är ju ingen idé att ta tag i allt det här nu, för snart måste jag ju göra lunch till ungarna med.....men om jag snabbar mig på så hinner jag ju alltsammans.....?......äh, nej, jag tror jag går till soff......nä.
Äh, jag vet inte!!!!!! GAAAH!!!!!!!
1. Sätta på en maskin (tvätta alltså, inget annat)
2. Tvätta håret (var jag i Finland sist jag gjorde det?!)
3. Stryka hängd tvätt
4. Dammsuga
5. Lägga mig på soffan och bara vila
Jag vet inte i vilken ända jag ska börja.
Kanske bäst att bara lägga sig i soffan och hoppa över allt, det är ju faktiskt söndag.
Det är ju ingen idé att ta tag i allt det här nu, för snart måste jag ju göra lunch till ungarna med.....men om jag snabbar mig på så hinner jag ju alltsammans.....?......äh, nej, jag tror jag går till soff......nä.
Äh, jag vet inte!!!!!! GAAAH!!!!!!!
Det låg ett brev.....
Det här brevet låg på min säng i går kväll när jag skulle sova:
Hej! Vi är rädda att det är ett människoben i boden, eftersom den låg vid den bruna porten vid muren. Vi vill att du mamma tittar på benet i morgon (vi har lagt det i vatten för att se om det händer något.) Vi är osäkra och rädda.
(Matilda: Jag är rädd att GUD gör något dumt med mej och Filippa) HJÄLP
Tänk att ett litet ben kan ställa till med så mycket. Miss Filippa och Prinsessan Matilda
Tjejerna hade på nyårsdagen tillsammans med sina kompisar startat en DETEKTIVBYRÅ och hittat ett ben.
Innan sovdags fick de tydligen lite ångest över vad de verkligen dragit hem och lagt i vatten. Tänk om det var ett människoben och att GUD skulle straffa dem?!? Jag jobbar i kyrkan, det gör jag, men är det något som jag ALDRIG skulle göra så är det att ens nämna Gud tillsammans med straff eller dom, med den enkla förklaringen att jag själv inte tror på en övernaturlig makt som skickar blixtar i huvet på oss om vi gör något opassande. Var får man den tanken överhuvudtaget? Har de sett nåt på TV om en straffande Gud eller vad?!?
Det är verkligen dags att skrota den gamla dömande Guden, vi människor (som inte är psykopater) har förmågan att känna dåligt samvete över saker så det räcker och blir över.
Fast nu ville jag inte debattera om Gud, jag ville bara flasha mina döttrars gulliga brev.
Nu ska jag ut i boden och kolla in benet de dragit hem.
Hej! Vi är rädda att det är ett människoben i boden, eftersom den låg vid den bruna porten vid muren. Vi vill att du mamma tittar på benet i morgon (vi har lagt det i vatten för att se om det händer något.) Vi är osäkra och rädda.
(Matilda: Jag är rädd att GUD gör något dumt med mej och Filippa) HJÄLP
Tänk att ett litet ben kan ställa till med så mycket. Miss Filippa och Prinsessan Matilda
Tjejerna hade på nyårsdagen tillsammans med sina kompisar startat en DETEKTIVBYRÅ och hittat ett ben.
Innan sovdags fick de tydligen lite ångest över vad de verkligen dragit hem och lagt i vatten. Tänk om det var ett människoben och att GUD skulle straffa dem?!? Jag jobbar i kyrkan, det gör jag, men är det något som jag ALDRIG skulle göra så är det att ens nämna Gud tillsammans med straff eller dom, med den enkla förklaringen att jag själv inte tror på en övernaturlig makt som skickar blixtar i huvet på oss om vi gör något opassande. Var får man den tanken överhuvudtaget? Har de sett nåt på TV om en straffande Gud eller vad?!?
Det är verkligen dags att skrota den gamla dömande Guden, vi människor (som inte är psykopater) har förmågan att känna dåligt samvete över saker så det räcker och blir över.
Fast nu ville jag inte debattera om Gud, jag ville bara flasha mina döttrars gulliga brev.
Nu ska jag ut i boden och kolla in benet de dragit hem.
Blääää
Katrin Zytomierska skriver i sin sketna blogg (som alla tyvärr verkar läsa, och nej, jag tänker inte länka dit;) att hon inte fattar hur tjejer kan sätta sig på restaurang och öppet flasha sina pattar för att amma.
Och jag undrar hur hon, utan hungrig bebis, kunde flasha sina pattar i Tv 400 Idol eftersnack.
Jag har så svårt för henne, och jag har ännu svårare för att jag ändå kryper in och mår illa över hennes pissdåliga inlägg. Hade Hitler haft en blogg hade jag hellre läst den.
Och jag undrar hur hon, utan hungrig bebis, kunde flasha sina pattar i Tv 400 Idol eftersnack.
Jag har så svårt för henne, och jag har ännu svårare för att jag ändå kryper in och mår illa över hennes pissdåliga inlägg. Hade Hitler haft en blogg hade jag hellre läst den.
Du är ett riktigt ......
Åh, jag får inte glömma att berätta vad Matilda sa till mig häromdagen.....det var lite av en chock faktiskt.
-Mamma du är ett riktigt RÖVHÅL.
-VA SA DU!?!
-Du är ett riktigt rövhål.
-VAAA!?!?! (Ni förstår att jag höjt rösten vid det här laget va?)
-Men du vet ju att du inte är det. Jag bara skoja'.
-Mamma du är ett riktigt RÖVHÅL.
-VA SA DU!?!
-Du är ett riktigt rövhål.
-VAAA!?!?! (Ni förstår att jag höjt rösten vid det här laget va?)
-Men du vet ju att du inte är det. Jag bara skoja'.
Ludmilla was here
Jag har i två dagar haft besök av 2 rumäner och 2 ungrare (de två sistnämnda är svärföräldrarna.)
Nu är jag psykiskt utmattad av att sitta och le, nicka och se ut som om jag förstår vad de säger, att springa med mat i nävarna samt kräva av barnen att de uppför sig som om de vore uppfostrade på öststats-hårt-vis-med mycket-mycket-diciplin och ändå ha ett trevligt leende mot alla. Fast jag helst vill jaga bort dem med en Kalaschnikov.
Svärmor pratar dessutom HEEELA TIDEN, och varvar mellan "svenska" ungerska och rumänska och hon glömmer bort sig och pratar fel språk till oss alla, och så måste hon ju ta om allt på rätt språk så allt hon säger blir omrabblat upp till 6 gånger. Det är som att sitta med en Ludmilla Engqvist på speed.
Nu ska jag gå och dö på soffan.
Nu är jag psykiskt utmattad av att sitta och le, nicka och se ut som om jag förstår vad de säger, att springa med mat i nävarna samt kräva av barnen att de uppför sig som om de vore uppfostrade på öststats-hårt-vis-med mycket-mycket-diciplin och ändå ha ett trevligt leende mot alla. Fast jag helst vill jaga bort dem med en Kalaschnikov.
Svärmor pratar dessutom HEEELA TIDEN, och varvar mellan "svenska" ungerska och rumänska och hon glömmer bort sig och pratar fel språk till oss alla, och så måste hon ju ta om allt på rätt språk så allt hon säger blir omrabblat upp till 6 gånger. Det är som att sitta med en Ludmilla Engqvist på speed.
Nu ska jag gå och dö på soffan.
Glass VS tårta
Proffsigt bakad prinsesstårta av mamma eller GB's epaglass (lyckas du hitta ett enda svart korn från vanilj i vaniljglassen, så ring mej!)
Vad väljer hon? Glassen såklart.
Men i morgon fortsätter firandet och då blir det åtminstone Dajmtårta.
Vad väljer hon? Glassen såklart.
Men i morgon fortsätter firandet och då blir det åtminstone Dajmtårta.
Finns det en turbin i båtmotorn?
Ja just det!
I mellandagarna var jag och Mannen på fyllefärjan till Helsingfors, och säga vad man vill om finnar, men supa det kan de! Tänk när man sett en och samma person vara full från att båten lämnar Stockholm, tills att Taxfreen öppnar och han välter ett solglasögonställ, till sena natten då han i rökrummet är så full att han sittandes lyckas välta en stabil snurrfåtölj. Bonk!, ner på golvet där ligger han plötsligt på rökrummets vinröda heltäckningsmatta helt still på sidan. Ölen rinner ut och sugs snabbt upp av mattan. Han reser sig efter en stund med stor möda, och efter en halvtimma ser jag honom igen, med en ny öl i handen. Det är respekt det. Jouma Lauta!
Själv gjorde jag endast ett "misstag" under resan.
Andra natten innan vi ska somna frågar jag Mannen om det finns en turbin i en sån båtmotor som driver färjan.
Vi kommer snabbt fram till att det jag menar är en dynamo som förr gjorde att cykelljus lös, inte en turbin.
Mannen redogör noga om skillnaderna respektive likheterna (jag tror inte det fanns några) mellan dynamo och turbin. Jag har redan börjat ledsna samt ångra varför i helskotta jag ställde frågan.
Var det värt det? Här ligger man och vill bara fortsätta läsa i "Mig äger ingen" av Åsa Lindborg och han bara mal om dynamos och turbiner. Förresten tror jag inte att det fanns något av det i en båtmotor.
Plötsligt går han detaljerat in på alla olika motorer som finns i världen, och hur de funkar. Skillnaderna mellan en V-motor och radmotor, "Ottomotorn" som är själva grunden till alla motorer (Halleluja, prisa Otto), hur färjan drivs, varför det dunkar så (men inte varför vi som vanligt hade "turen" att hamna i hytten precis ovanför den.)
Han hade ju fått i sig någon Viking Wave med blåbärslikör, så det ville liksom inte ta slut, all hans motorkunskap bara forsade fram likt en jättestor flod som söker sig nerför ett fall. Jag tror att han hann gå igenom hela grundkursen för fordonstekniska programmet, medan jag låg och räknade snusfläckar i hyttaket.
Men annars gick allt bra.
P.S: Det var många ryssar på båten och i Helsingfors. Ni känner ju mig: Alltså inget bra. D.S
I mellandagarna var jag och Mannen på fyllefärjan till Helsingfors, och säga vad man vill om finnar, men supa det kan de! Tänk när man sett en och samma person vara full från att båten lämnar Stockholm, tills att Taxfreen öppnar och han välter ett solglasögonställ, till sena natten då han i rökrummet är så full att han sittandes lyckas välta en stabil snurrfåtölj. Bonk!, ner på golvet där ligger han plötsligt på rökrummets vinröda heltäckningsmatta helt still på sidan. Ölen rinner ut och sugs snabbt upp av mattan. Han reser sig efter en stund med stor möda, och efter en halvtimma ser jag honom igen, med en ny öl i handen. Det är respekt det. Jouma Lauta!
Själv gjorde jag endast ett "misstag" under resan.
Andra natten innan vi ska somna frågar jag Mannen om det finns en turbin i en sån båtmotor som driver färjan.
Vi kommer snabbt fram till att det jag menar är en dynamo som förr gjorde att cykelljus lös, inte en turbin.
Mannen redogör noga om skillnaderna respektive likheterna (jag tror inte det fanns några) mellan dynamo och turbin. Jag har redan börjat ledsna samt ångra varför i helskotta jag ställde frågan.
Var det värt det? Här ligger man och vill bara fortsätta läsa i "Mig äger ingen" av Åsa Lindborg och han bara mal om dynamos och turbiner. Förresten tror jag inte att det fanns något av det i en båtmotor.
Plötsligt går han detaljerat in på alla olika motorer som finns i världen, och hur de funkar. Skillnaderna mellan en V-motor och radmotor, "Ottomotorn" som är själva grunden till alla motorer (Halleluja, prisa Otto), hur färjan drivs, varför det dunkar så (men inte varför vi som vanligt hade "turen" att hamna i hytten precis ovanför den.)
Han hade ju fått i sig någon Viking Wave med blåbärslikör, så det ville liksom inte ta slut, all hans motorkunskap bara forsade fram likt en jättestor flod som söker sig nerför ett fall. Jag tror att han hann gå igenom hela grundkursen för fordonstekniska programmet, medan jag låg och räknade snusfläckar i hyttaket.
Men annars gick allt bra.
P.S: Det var många ryssar på båten och i Helsingfors. Ni känner ju mig: Alltså inget bra. D.S
Varje nyårsdag börjar så här.
Nu blev det så att 2001-01-01 föddes Matilda.
Det innebär att vi varje jäkla år måste starta med att raggla upp i ottan efter nyårsfirandet för att sjunga.
Och det lär vi ju få göra ett antal år till.
Kanske att man får sovmorgon när hon fyller 15?
Nåja, här: en nöjd åttaåring!