Jag är en ganska impulsiv människa. Kan få för mig att vi behöver en ny bokhylla, och vips, efter 45 minuter står jag på Ikea. Eller att vi ska renovera vardagsrummet, och vips, efter en liten stund står jag med spackelspaden och bryter loss tapetbitar. (Om inte Mannen stoppat mig i tid.)
Nu har barnen och Mannen fått för sig att en HUND vore bra. Vi har ju inte så mycket annat att tänka på, bara fyra barn med deras aktiviteter, våra heltidsarbeten och ett helt hus som ständigt behöver fixas med. Och så har vi Blixten, den ulliga kaninen som uttråkad sitter i buren på köksgolvet och suckar. Han har så jävla tråkigt och så är han fed-up på att bara få morötter. Ingen orkar ju plocka maskrosblad eller gräs längre.
Och så knäcker Mannen att :"-Om ni barn tar hand om Blixten på det bästa sättet i ett halvår så kan vi skaffa HUND"
Följdaktningsvis sköter ungarna honom nu som om han var det viktigaste i världen. Så fort de vaknar springer de till buren och byter vatten, häller upp pellets, skopar ur skitkulorna och ger honom olika grönsaker.
Jag tänkte att "jaja, det där håller väl i en vecka på sin höjd" , men nu har de tagit hand om honom oklanderaktigt i flera veckor, och jag börjar bli nervös. Filippa har tom. skrivit en lapp som sitter tejpad på sänggaveln "Om vi skjöter Blixten varge dag = hund"
Vi som dessutom tar bilen till brevlådan för att det är så jobbigt att gå. Men en HUND vore bra?
Inte.
-"Nej vi kan inte skaffa hund" säger jag.
-"Vi kommer ju att bli tvingade att promenera då, och det är PRECIS vad vi behöver" säger Mannen.
-"Jag kommer att gå ut med den så fort jag kommer hem från skolan" inflikar Filippa snabbt.
-"Och jag kommer att få dammsuga i hjäl mig" kontrar jag.
Nu är jag impulsiv som sagt, så jag har tittat på Blocket på otäckt söta hundvalpar (såna raser som inte fäller hår) och tanken mognar sakta.
Fast nej, ändå inte.
Vi ska inte ha en hund, det är ju som att skaffa en unge till. Nej. Nej. Nej. (Jag intalar mig själv nu.) Nej.
Bra saker med hund:
- Man MÅSTE gå ut=motion
- Slickar upp matrester på golvet så man slipper moppa
- Mysig att klappa.
Dåliga saker med hund:
- Man måste gå ut
- Kan kissa å sånt inne
- Kan krafsa sönder min kommande Josef Frank-tapet
- Kan pajja andra grejer i hemmet (jag känner en hund som rev ner en hatthylla)
- Marcela är allergisk (hon kanske kan sitta på en liten påbyggd list i fönstret utanför när de hälsar på, och så får hon en filt på sig och vi räcker henne lite glögg så hon håller sig varm?)
- Hundmat är dyrt
- Veterinär också
- Trångt i bilen om man ska åka bort
- Vem tar hand om den om vi drar på charter? (Haha, trodde jag på det själv? Chansen är en på miljonen att vi har råd med det.) Fast Tradera har billiga charterresor (fan nu röjde jag min hemlighet, nu kommer ni alla att buda på MINA sista-minuten resor)
Titta ser ni, listan över dåliga saker med att ha hund blev mycket längre!
Alltså: Vi skaffar inte hund.
Det här året i alla fall.
Nej ingen hund. Vet du hur ofta Lotta dammsugar? Typ en gång om dan! Varje gång jag pratar med henne i telefonen svarar hon buttert: - Jag städar. Dessutom vill jag inte sitta i fönstret hos er. Skaffa en liten gosig katt istället, de tål jag bättre. Tror att jag ska prata med era barn om det istället eller vad tror du.
Ja men det ska vara en hund som inte hårar!!!!
Fast nu argumenterar jag visst FÖR en hund, det var ju inte meningen!!!
NEJ VI SKA INTE HA HUND.....