Jaha, då var vi hemma efter första rundan. (Nästa vecka fortsätter vi med svenska västkusten.)
Vi avbröt med Sixtens polypoperation idag som gick jättebra och Heda marken som är på lördag.

Legoland var första anhalt där jag, som ni vet, sket ner alla muggar som fanns. Och dyrt var det med, så vi drog vidare ner till Tyskland och höll oss utmed kusten i norr. Billigare och ... ja billigare helt enkelt. Danmark hade enbart en rolig sak med sig och det var ortsnamnen: Bajserup Lilleballe och Ballerup. Det hade vi kul åt i flera timmar.

I norra Tyskland har man lagt sig till med en klurig hälsningsfras som jag inte kände till innan. Alla, jag menar verkligen ALLA hälsade "moi moi" till oss, och eftersom jag flitigt såg alla "Moi mukulat" för invandrarbarn på utbildningsradion som liten unge, vet jag att det betyder "hej små knattar" på finska. Jag blev således verkligt förbannad över att de tog oss för finnar och att vi möjligen i deras ögon även var små knattar.

Jag hälsade alltså prompt med "guten tag" för att poängtera att jag definitivt inte är en gråglåmig finsk medborgare med dåligt ölsinne och kniv innanför västen.

NU vet jag att det heter "moin moin" och betyder "hej" eftersom de typ vill efterapa "morn' morn' " eller nåt (ja ni som hänger med vet ju att Danmark ligger straxt ovanför.)

En rolig sak med tyskar är att de är hopplöst töntiga i stilen.

Om man upptill ser ut som värsta punkaren med svart hår och nitar i näsan, bär en tuff Slipknot (väldigt hårt band som skriker argt till trummor)T-tröja med kedjor så har man liksom kommit av sig på halva vägen. Nertill är det jeans som är breda över låren utan stretch som på en 60-åring, och bruna fotriktiga fritidsskor med resårsnören och märkligt formade sulor för att vara extra fotriktiga. Gärna en färgglad fleecejacka under armen om det blir kallt och kanske en liten ryggsäck i miniformat där bak, innehållandes en vindtät jacka om det börjar regna. Töntar.

Jag har insett att husbilslivet faktiskt är min grej, jag gillade det skarpt förutom en dag när jag nästan hade ihjäl mina barn bara med blicken när vi endast blev kvar tio minuter på en underbar strand med fin-sand för att de citat:"vill åka hem"  -en hel dag i solgasset åt fanders. Jag var som en bålgeting och vägrade följa med på Mc Donald's, istället satt jag kvar utanför husbilen i en solstol och tjurade. Det gav mig beiga ben istället för de mortadellafärgade jag hade innan, så jag blev faktiskt snäll sen.

En grej som jag hade lite svårt för är dock att man som husbilsförare bör vinka till de andra husbilarna man möter, ungefär som "tjeena kompis, jag har också husbil" och det tycker jag är lika töntigt som att applådera när flygplanet landar på sin destination. 

Men ändå kunde jag inte låta bli att prova lite, så genom hela Danmark vinkade jag frenetiskt åt alla husbilar vi mötte till min makes stora förtret. Och så spelade jag Rasmus Seebachs "natteravn" alldeles för många gånger.
- Enligt honom. 

Fussrichtige shue für der "tuffe und klatchige" jungen!

SÅKLART BLEV JAG MAGSJUK REDAN PÅ VÄG NER. DET FINNS INTE EN TOALETT PÅ LEGOLAND SOM JAG INTE BAJSAT NER. DE KVINNOR SOM BEFANN SIG PÅ SAMMA STÄLLE GAV MIG SNEA BLICKAR OCH JAG KÄNDE MIG SOM EN UTTITTAD HUND MED SVANSEN MELLAN BENEN. TUR ATT VI DRAR TILL SYLT I TYSKLAND NU.

   

Hej mina vänner. Arbetet på kyrkogårdarna fortsätter och det är väl helt okej när det inte spöregnar.

Problemet är bara att jag vissa dagar knappt kan gå efter en hel dags böjande med hacka, det är nåt helvete i korsryggen som bara får benen att vika sig av smärta. Usch jag låter som en gammal kärring. Nåja.

Detta är sista veckan innan semestern som kommer att inledas med ett bungyjumpuppdrag i form av en husbilsresa till Danmark. De flesta tycker att det låter alldeles underbart, men jag vet inte. Ibland kan jag tycka att det suger att dela bil med mina barn bara en halvtimma till Citygross.

Jag är ganska nere just nu, och det är så typiskt när det egentligen borde vara jättehärligt att leva eftersom det faktiskt är bedårande vackert ute och snart lång ledighet. Det är väl bara det att man känner sånt krav på att det ska bli så lyckat och härligt eftersom man VET att de där fyra veckorna jag ska njuta på bara glider iväg så fort, och regnar det dessutom nonstop som det i stort sett gjorde förra året så blir jag inte rolig att vara kring. Jag betedde mig som hormongalen bölande ko förra semestern.

I år vill jag vara en glad, slank ........vessla. Hur det nu ska gå till.

Sol och bad...... Nej, jag tittade bara på.


Spaljébygge på altan. Det blir ett mysigt litet kryp-in när det blir klart.

En församlingsassistent har för mycket ledigt på sommaren har de kommit på.

Så just nu leker jag vaktmästare på kyrkogårdarna. Känns märkligt att syssla med sånt här när jag är anställd för barn och ungdomsarbetet i församlingen. Vad jag däremot gillar är mina maskulina blåklädersbrallor och stålhätteskorna, jag känner mig som en tuffare variant av Byggare Bob. 



Jag bär inte rött läppstift till den här looken, det är liksom otänkbart.