Att piska mattor.
Hörrni jag har kommit på en grej.

Det här med mattpiskarställningar och att piska mattor överhuvudtaget.....är inte det totalt ute? (Sista personen jag såg göra det var Lillebrors Mamma i Karlsson på taket.)

Har ni sett någon som piskar mattor senaste tiden? De som tillverkar mattpiskarställningar...hur många behöver de producera per dag för att uppfylla efterfrågan? Eller har de slutat att göra dem helt? Var köper man en överhuvudtaget.... på järnaffären eller? Och har vi i så fall slutat göra rent våra mattor, skakar vi dem bara lite nonchalant på trappen och så tycker vi att det duger? Ja frågorna är många, det här tål att tänkas på. Glad Valborg på er.



En raritet.

Sommarens innegrejer:

Agaton visar upp Liberos Summer Edition, där temat i år tydligen är tigrar. Han lär inte bli blöjfri den här sommaren, för de är, citat: "ascoola".



Här är en annan innegrej, godaste glassen som finns- tack GB att ni marknadsför dessa, nu blir jag både fet och pank. 27 spänn -för en glassjäkel!

Houston, we have a problem!
Jag har ett litet kvistigt problem här........ I går kväll ringde Svärmor. Det är inget problem i sig.....men hon vill ta med sig Filippa och Matilda i husbilen till Ungern och Italien......och det är inte heller nåt problem.

Skon börjar klämma ungefär där hon tillade att det rör sig om två månader. De vill åka på semester med våra flickor i två månader.

Mitt svar till Mannen som förmedlade detta var......, ja nu får Ni gissa, och den som får flest rätt vinner en San Miguel i vår trädgård (i den skönaste solstolen.)

1.Nej de får spela Yatzy själva i sin husbil.
2.Nej, vi har inte skaffat barn för att bli av med dem en HEL SOMMAR.
3.Nej, tjejerna kommer att längta hem redan i Lübeck.
4.Nej, aldrig  livet. Är de inte kloka?!?
5.Nej, jag kommer att hämta hem dem när de kommit till Helsingborg.
6. Det där kan de fetglömma.
7. Ja men visst, vad skönt det ska bli, å så missar ju Matilda simskolan som hon tycker är så rolig!

Ja mina vänner vad ska jag göra? Frågar jag tjejerna skriker de unisont JAAAA omedelbart! (För de fattar inte att två månader är som en Robinsoninspelning i Malaysia.)

Min man..... min man........
I natt när jag kom hem från ett möte där vi diskuterat bygdeskolornas överlevnad med lite hjälp av Rosévin och ljuvlig potatissallad med ramslök, hade mannen sytt på maskin och fått upp den här:



Det är inte klokt vad han är bra.

Och så hörde jag i dag på Rix FM när de diskuterade manlighet.... Man fick ringa in och rösta om man tyckte att dagens män är omanliga bara för att de hjälper till mer i hemmet nu för tiden.
Det var många som tyckte att så var fallet, till och med en kvinna ringde in och sa att "det är det omanligaste som finns att se en man dammsuga". Jag tycker att hon skulle hålla käften, för med såna kärringar kommer vi ingenstans i genusdebatten. Hon får tycka vad hon vill, men hon ska va tyst.

(Om Ni tycker att jag låter lite hård så är det för att jag tror jag såg en repa på den nya brevlådan i dag, men jag är inte säker.)

Hej jag har gråtit 2 dl i dag, men fortfarande kan jag bli sur på barnen.
Jag klurar lite på det här med livet och döden, och äh, mer om att uppskatta det man har för att man kan mista det lika fort.

Jag har läst alldeles för många cancerbloggar i dag. Det är barn och mammor, pappor och ännu mera barn som ligger för döden i den här vidriga sjukdomen.

Ena dagen finns där ett hopp, det ser ljusare ut, barnet har druckit ett glas nyponsoppa, jippie! Ett par dagar senare är det bara slangar och maskiner som gör att barnet andas. Sedan ett avslutande blogginlägg där man tackar för allt stöd men nu har barnet fått somna in.

Man blir jävligt tacksam över att man har friska barn, tanken på något annat gör en vettskrämd. Men å andra sidan, det händer ju INTE MIG! Mina barn kommer alla att bli 100 år och på sin höjd få urinvägsinfektion.

Betyder det här att jag inte borde bli irriterad på tjejerna när de för fyrtioelfte gången inte sköljt av sin disk efter flingorna i morse, så jag nu behöver BILA bort Frosties från tallrikarna?



Nej nu räcker det med gulligull.
Ser tillbaka på mina sista inlägg i bloggen.

Bilder på glada barn i idyllisk miljö, det fina huset och det rara hönshuset... Det är nästan så det står en upp i halsen med allt gulligull. Men jag vill berätta för er att det fanns en tid innan vi bodde här, när vi var så fattiga att om jag en månad kunde köpa ett Lypsyl med tropicalsmak utöver maten på Willys, så var det en lyckad månad då jag hade unnat mig själv något.

Ville bara säga det.


Man måste unna sig ibland!

Den som backar på vår nya brevlåda får stryk.

Fint i helgen in my ass. Pms-kvinnans bekännelse.
Jaha, nu har solen gått i moln och ser ut att inte komma tillbaka. Jag går och lägger mig med täcket över huvet och grinar. Ha en bra dag.
P.S. Jag hatar meteorologer. D.S

En vacker dag i Heda.

Tvätten torkar.....


En San Miguel och oliver.......


Barnen får korv.......


Mumsig melon med nån spansk korv........


Nästan hela familjen njuter av middagen........(jag är ju bakom kameran)


Matilda förbereder sin gosehund med "myggnät" inför natten i tältet.


Sixten blev så ledsen för att han inte fick sova ute (han är inte redo för boken "Tugga på lik"), så han fick sova i lektältet på rummet istället, och det gick lika bra!

Tälta på tu man hand.
Tjejerna är alldeles uppspelta, de ska tälta i trädgården i natt. Det packas ryggsäckar och övernattningsgrejer som om de skulle iväg på fjällvandring.

Innan de somnar ska Filippa läsa högt ur boken "Tugga på lik och andra läskiga historier". Jag kan ju tänka mig hur länge de törs ligga kvar när vår vän Ugglan i Storgranen börjar hoa lagom till klockan tolv.

Gud Älskling, vad synd att du jobbar sent....

Property of Äjj-Käjj I am.
Äjj-Käjj har köpt mig på Facebook, för 110.000 dollar.

Den bruden vet att investera väl, det märks ju.

Det är kräftorna hon vill åt.

Om lycka, lust och njutning.

Den försynta fiskargrannen ringer hem och frågar om jag vill ha lite Vätternkräftor från hans båthus. Det är ungefär som om någon skulle ringa mig och fråga om jag vill vinna en miljon kr. Näst efter min familj älskar jag kräftor mest. Och fiskargrannen.



I väntan på döden. Den bråkige busen som bara ville nypa av sina polares armar hamnade i isoleringscellen.




Japp, så här ser de ut när de ligger i kastrullen och ropar efter att jag ska äta upp dem. Jag riktigt hör "ääääät uuupp ooossss, ääät uuupp oooossssss"! Och eftersom jag är en lydig kvinna så gör jag som de vill förstås, men jag väntar nog tills alla har gått och lagt sig?!?

(Äjj-Käjj, du vågar inte skriva "skalbaggar" om de här i kommentarsfältet , hör du det!?!)


Tack Filippa!

Tiderna är de samma som när jag själv gick i skolan, fortfarande gör man förkläden och grytlappar......


Elin min privata frisör, tar saken i egna händer!
Eftersom jag såg ut som ett Österlenskt vasstak i huvudet så har den goda vännen Elin tunnat ur och rensat frisyren. Vi tänkte först ta till röjsågen efter Syrianens halvmesyr, men till slut blev det sax i alla fall... och nu ser jag ut som en människa igen, tack Elin!


Det ni ser på bordet är inte ett virvelmarsvin, jag lovar, det är mitt överflödiga hår!

En riktig fräckis i stil med Stefan och Krister!
Det här hände vid förra storhandlingen på Citygross.

En nunna går med sin kundvagn  - det finns två kloster i Östergötland -  i vagnen ligger en stor trave med falukorv.
Filippa (förvånat med stora ögon) : -"Oj vad nunnor verkar gilla sån där tjock korv!"

Hey, vad åt du till middag då?
Eftersom Mannen jobbar kväll och jag inte äter pannkakor. (Jag är ju vuxen, pannkakor är barnmat.)



Man rullar in ostkuberna i skinkan och bara njuuuter! Very GI? Very grown up, not.

Om mat och att bli vän med någon...
...(som tydligen är lite hipp ändå?)

Står här och steker pannkakor åt barnen, samtidigt som jag förbereder lagen till tjälknölen som Mästerkocken och hans familj ska få i morgon. Vi ska göra ett nytt försök, den här gången utan öroninflammation, och ja, det är klart att vi bjuder på tjälknöl även denna gång. Blir den seg så har de som sagt något att skratta åt många år framöver, hur on the edge är det att bjuda på pastasallad liksom? Jag kanske skulle göra något som ska flamberas till? Tänk vilken show jag skulle bjuda på!

Nåja, men nu står jag mest och passar pannkakorna i stekpannan, och det är ju långtråkigt så därför slår jag även på laptopen i köket så jag inte blir rastlös. (vänta jag ska bara vända en pannkaka och grovhacka timjan till lagen,) Så. Jo och på facebook då rå, så har jag fått en friendrequest. Det är fint det, att någon vill vara vän med en på fejjan. Ett bevis på att man är någon som någon annan gillar eller åtminstone är nyfiken på.

Till min häpnad är det en konfirmand som vill vara min vän. Jag är konfirmandledare, Idi Amin, Pol Pot, en envåldshärskare, som ryter regler och kräver att de ska gå i kyrkan och dessutom hänga med i psalmerna. Men jo då, nu är jag vän med en konfirmand, är det inte lite vackert?

Själv skulle jag inte velat vara vän med någon över 30 när jag gick i åttan, allra minst med en konfaledare (nu konfirmerade jag mig inte då jag på den tiden ansåg att de som trodde på Gud levde i en lögn för att de var skraja för livet och döden och dessutom inte fick röka och dricka sprit.) När jag sedan fick veta att man FÅR röka och dricka så blev jag frälst. Nej, så var det förstås inte, men det hade varit lite roligt om det  var så!



Låt eder icke luras av den pluggiga uppsynen, ty bakom den glasögonprydda fasaden lurade en liten ulv på den tiden då det begav sig!


Jag vet vad man ska bjuda på jag.
Jag är inne i en Traderaperiod just nu, bjuder på grejer som om jag vore Flickan med guldbyxorna. MEN jag kan då inte förstå varför folk bjuder på spikmattor till höger och vänster och betalar 500-600 spänn för något som gör ont att ligga på? För de pengarna kan man få sig en tjusig Odd Molly och det hjälper mot det mesta!



Nä men nej....




Jo men ja!

Världens bästa Mannen sliter räv.
Det har varit en jättebra helg i storstaden. Solen sken, konfirmanderna skötte sig fint och är ena proffs på att sjunga och läsa bibelord och jag tycker de är så fina. Vi fick proffsguidning av snällaste Webmastern Gustaf som skulle göra sig mycket bra som reseledare. Tack G!

Sedan kommer jag hem, stiger innanför dörren. Barnen springer fram och skriker "Mammaaaaa!" Men jag ser dem knappt.

Allt jag kan se är att min älskade Mannen har slitit räv i helgen. Med fyra barn hemma har han målat hela hallen både uppe och nere. I rätt grå kulör. Jag står mållös länge och bara ler. Borta är den bleka ljusrosa jordgubbsglassfärgen som någon idiot valt på 1980-talet. Så här kändes det när man var barn och öppnade en julklapp som innehöll precis det man bara kunnat drömma om!


Fint åt väst.


Fint åt öst.

Fint även på övervåningen!

Maten var klar och hela huset dammsugat och svabbat.
Och nej, jag hyr inte ut Mannen, han är min.

Ses på söndag?
I dag far jag på konfirmandläger till staden där alla heter Glenn och luktar fisk. 

Återkommer på söndag; levande får vi hoppas.







Nej, såklart jag inte sviker mitt löfte, trots min Yoda-manöver: Här kommer min frisyr à la 1995:


Permanentat var det här, krullirull!

Förlåt, förlåt mig.
Jag ber om ursäkt för i går, jag vet inte vad som föll i mig.

Det var att gå över gränsen i larv, trams och självförnedring. Jag lät knappt som Yoda på rösten, det hör jag nu dagen efter. Förlåt.

För att sona min synd samt påvisa att jag också har en normal mental sida, tänkte jag i dag istället skriva lite om vår inrikespolitik, och hur den faktiskt påverkar vår roll i det europeiska samarbetet.


Nej, det tänkte jag förstås inte.

Vem sjunger "I'm moving on"?

Jag har länge tänkt att söka till Talang, men jag är så rädd för Bert.
Om ni bortser från att Filippa avslöjar vem jag imiterar så hade ni säkert kommit på det själva, eller hur?!?


Det är allt lite proffsigt va? Mmm, jag kan höra hur hänförda ni blir där borta i stugorna!


Vilken miss
Jag somnade med blött hår i går och i dag ser jag ut som man gjorde runt 1995 i håret.

Permanentad page.

Jag ska lägga in ett foto här sen, så ni kan få skratta på min bekostnad.

Vi har haft fullt upp!
Jag har inte hunnit blogga i helgen, för vi har:



grillat korv i trädgården.....


gjort geggamojamat...


åkt rollerblades.....

slagit oss i pannan.......


letat påskägg i trädgården.....


ätit godis............

och valt ut de ätbara ostbågarna.........

Skatt
Vi föräldrar har fått gå på skattjakt i huset. Vi skulle leta lappar i olika rum efter en skatt och efter att med alla ivriga barn i hälarna kutat runt i samtliga rum hittade vi skatten.



Inuti låg cirka 25 teckningar gjorda av våra barn, och alla hade hjälpt till. De lös av stolthet och vi, Mannen och jag såg på varann, och jag såg vad han tänkte och jag vet vad jag tänkte. Att vi är lyckliga över vår familj.

Vi träffades på en fest utanför Gnesta den 20:e juni 1997. Satt fulla på en brygga och halsade Martini Bianco tills det blev morgon.

Efter en vecka flyttade jag hem till Mannen. Nästa månad förlovade vi oss i en gammal mörkblå Audi på Skärholmens centrumparkering. I december blev jag gravid med vår äldsta. Nu sitter vi här, 12 år senare med fyra barn som gjort en skattkista till oss av papper och tre tejprullar.

Det är fan vackert.

Nu ska jag för er berätta om påsken!
Eftersom jag har fyra barn under 10 år så har jag inget att göra och flyter därmed omkring bland en massa bloggar på dagarna och har nu stött på en hel del som undrar över varför man firar påsk, eller snarare varför man firar att Jesus dog just då, när påsken faktiskt flyttar runt och ibland infinner sig i mars och ibland i april.

Detta har med månen att göra, men så här är det va: att man faktiskt firade påsk redan innan Jesus. Man firade judarnas frihet efter att de varit slavar, och även Jesus him self firade detta. (Det var därför han käkade en sista måltid med sina kompisar Petrus och ja, alla de där.) Men så blev han tillfångatagen och avrättad, och detta är inget man behöver ifrågasätta, för det har hänt. Det fanns en kille som hette Jesus som sa sig vara Guds son, som blev korsfäst, det finns det vetenskapliga bevis för, som inte har med Bibeln att göra. 

Frågan är snarare om han talade sanning eller inte, och om det stämmer att han på tredje dagen uppstod igen och DET är ju upp till var och en att bedöma.

Glad påsk på er!


Tigga godis i grannskapet.
Ja men visst är det väl så, att just MINA barn är de sötaste påskkärringarna?!?





Ja så är det!

Ska jag gå?
Det är inte bara min frisyr som är ett nytt inslag i mitt liv. (-har aldrig innan haft en champinjon på huvudet .) Utan också den stegräknare jag drar omkring på.

På jobbet har man kommit på att vi ska tävla i hur många steg man orkar gå varje dag, och det är ju galet. Jag får inte mer motion, snarare magsår. Jag vill ju förstås ha en massa steg och visa hur duktig jag är, men så tänker jag att om jag får FÖR många så tror de att jag hängt min räknare på nån av mina överaktiva barn och därmed fuskat, så då vill jag inte röra mig för mycket. Mina arbetskamrater råkar nämligen känna till att jag är ett latarsle av stora mått. Men så VILL jag ju ha bra resultat så då går jag, och så kommer jag på att nej, nu kan det bli för mycket så de tror att jag fuskat, så då stannar jag upp, och ja, ni fattar: Det är ju skitjobbigt med beslutsångesten jag får.

Att gå eller inte, det är frågan.

Det är hon och jag i BWO, det är vi mot hela världen.

Jag har aldrig varit känd för att vara målmedveten. Men ni ska veta, att klippkortet jag hade hos frisörsyrianen i byn var jag fast besluten om att få komplett stämplad. Den 6:e gången skulle jag få klippningen till halva priset, och det skulle bli i dag.

Som vanligt tar han av mig glasögonen så jag inte ska kunna se vad han gör. Jag ber honom klippa nån slags page för att det han gjorde med mig senast mest liknar en hockeyfrilla, och när underhåret är nära på 2 dm längre än överhåret börjar jag nästan följa elitseriefinalen, fast LHC inte är med längre, och det är ju inte bra.

Han börjar klippa, och jag tänker inte prata med honom denna gång, nej, jag tänker hålla tyst, inte väcka den björn som sover liksom. Han är inte på humör märker jag, och på 10 minuter är han klar. Jag frågar lite försiktigt om han inte ska tunna ur håret lite, eftersom det är väldigt tjockt, men nej, nu är han klar efter att ha format det med världens varmaste hårfön som skållat hårbotten på mig. Utan glasögon kan jag tom. se min stora page. Den är som en lampskärm eller nej, snarare som en champinjonhatt. Ja, precis som en champinjonhatt ligger min tjocka page! Som en längre variant av frisyren som hon i BWO hade i Melodifestivalen. Tunna ur vill han inte, för då får jag bara en massa hår som flyger upp och ställer sig på hjässan, säger han. Ja han var helt enkelt inte på humör, han hade inte lust mer. Bakom väggen sitter en syrianpolare som vill spela kort, klart det är roligare!?!

Nåja, nu ska jag i alla fall få klippningen till halva priset, det står det tom. i den 6:e rutan, och sen lovar jag mig själv tyst att aldrig mer återvända. Men nej, han vill ha sina pengar, istället får jag en shampoflaska gratis. Han är så stressad över att kompisen sitter och ropar bakom väggen att jag märker att det inte är någon idé att käfta. Jag tar hans jävla epa-shampo och betalar fullt pris för min champinjonhatt. Besvikelsen och ilskan bränner i bröstet.

Men jag lovar er att nu försvinner hans första och enda stammis.



Tack syrianen, men nu får du stå på egna ben.


Vad har ni gjort i dag då?
Ni som följt den här bloggen ett tag och tycker att den är det intressantaste som finns, kommer i håg att jag följde med Djurvännen Katti till en blomsteraffär innan jul där vi fick plocka fritt bland växter och krukor och på egen hand plantera.

I dag var det dags igen och nu tog jag med mig Den snälla styvmamman också, (ja i dag extrasnäll då jag åkte hemifrån utan plånbok...) Han som går på soppdiet debuterade som barnvakt och allt gick ju bra, har man varit chef för ett stort amerikanskt dataföretag så kan man väl natta barn vettja' ?







Även denna gång var det så kul att jag helst av allt vill bli florist när jag blir stor.

Ropen ska skalla, Wanja till alla!
Jag är inte den som roas av att demonstrera på 1:a maj. Mer troligt vore att jag anlade pipskägg.
MEEEN som Tony Irwing brukar säga, i år vete sjutton om jag inte ska närvara när Wanja Lundby Wedin majtalar?!?
Tänk hur komiskt det blir när hon talar om fallskärmar och orättvisor! Haha, jag blir alldeles bubblig av skratt när jag tänker på det!

God natt på er kamrater!


Leve våren, den leve: Hurra, hurra, hurra!
Penséerna är planterade, årets första jätteäckliga sommarcigarett är rökt, och första tvätten har torkat mellan äppelträden.

Det är vår med andra ord.

Nu väntar vi bara in springmask i barnarumporna så har vi bockat av allt.



Leve våren, den leve: hurra, hurra, hurra!!!

Buskis i kyrka
Det gick strålande i går, improvisationsteater på hög nivå! Jag lejde en gammal konfirmand till att vara åsna, och valde att agera lejon och skvallertant med handväska under hakan (talade felfri stockholmska då jag undrade om Jesus skulle komma in till Jerusalem med Limousiiin). Det var många som efteråt kom fram och sa att jag borde jobba ihop med Stefan och Krister.

Men jag vet inte, jag måste tänka på saken.....


Ett scenproffs förbereder sin entré bakom pianot.


Här tar vi emot publikens enorma jubel. Applåderna ville aldrig ta slut!

Glad Palmsöndag på er!

Om några timmar ska jag stå i kyrkan i en svart Agneta Fältskogs-kippa med fasthäftade åsneöron och garnlugg, grå mantel och säga i-a i-a i-a.

Palmsöndag it is.

And I just löööööv my job.


Dagen D
I dag händer det.
Mästerkocken och hans familj kommer hit och vi SKA BJUDA DEM PÅ MAT.
Jag sa: VI SKA BJUDA DEM PÅ MAT.
VI. SOM ÄR BÄST PÅ ATT HANDLA PIZZA OCH ÅKA TILL MC DONALD'S.
VI SKA BJUDA DEM PÅ MAT. Jag sov ganska bra i natt trots detta, möjligtvis att jag vaknade med nåt ångestvrål några gånger, men inte värre än så. Jag är redo. Jag menar, om inte annat kan de ha något att skratta åt efteråt, ja för många år framöver?
Tänk när de blir gamla och sitter med sina käppar på nån parkbänk och tänker tillbaka på vår sega tjälknöl. Hur de hade fått byta ut sina plomber efter sitt besök hos oss. De kommer att skratta gott åt det medan de matar ankorna med sitt egenhändigt bakade bröd med soltorkade tomater och mozarella. Hey, jag kan bjuda på det liksom! Till maten har jag gudskelov ett vin som man inte behöver skämmas över. Tur att man inte behöver tillverka det på egen hand.... 


Kommer du i håg Furmans otroligt sega tjälknöl som vi åt 2009, hahaha!?!



*Det ska bli jättetrevligt att träffas, vill jag bara påpeka....

Lutherskt duktig
Jag är sjuk. Så jävla sjuk helt enkelt. Även i natt har jag feberyrat och snurrat runt i sängen, kylt ner mig mot mannens, i mitt tycke, iskalla hud och gnytt. Han lämnade huset arg som ett bi efter att ha skällt ut mig för att jag inte vill ringa vårdcentralen.

Varför göra det när det: 1, kanske bara är en vanlig influensa 2, är en obotlig cancer? Det bankar så i huvudet att jag ser flimmer och jag vinglar fram som en tvättäkta A-lagare. Lätt illamående och ja....jag skulle vilja somna och vakna efter påsk typ, precis som han ....................vad heter han nu igen.........? Jesus ja.

Trots detta, lever jag upp till de Lutheranska förväntningarna och sitter på jobbet för att det var min tur att bjuda på fredagsfika (den arga Mannen gjorde tigerkaka i går) och för att jag inte vill ställa in min juniorgrupp eftersom det är påsklov nästa vecka. Med detta i åtanke kommer jag nog till himmelen för att jag är så duktig alternativt Fool's garden (visst låter det snajsigt, ett himmelrike för de med lite lägre intelligensnivå) eller nåt sånt efter det här livet.

Det känns som jag är nära nu.

Det är när man luktar svett som det blir så extra vackert att få en present.
I går låg jag med världens feber och ont i precis hela kroppen. (Det är är cancer -jag vet det, men om jag säger det högt blir det bara värre, så jag håller tyst om det. Alla mina läkarböcker pekar på samma sjukdom.) Så av det skälet har jag låtit påskriset vara, ni var några stycken som engagerade er, och jag håller med, vill ungarna ha mer pynt så får de ha eget ris på rummet. Nu har de nöjt sig verkar det som, eftersom de dragit upp precis allt anti-estetiskt pyssel från skolan och dagis de kunnat hitta. T o m. mina huvudlösa kycklingar som jag gjorde på 80-talet har de plockat fram. Men så länge det håller sig på övervåningen där jag bara sover så gör det inget.

Nu till nåt annat: När jag med möda klättrar ur jeepen efter att ha lämnat grabbarna på dagis, kommer det en Passat och stannar på vägen. Rutorna hissas ner, först tror jag att det är en kändis som ska fråga efter vägen till Linköpings Konsert och Kongress, för kvinnan i bilen har stora glamourösa solglasögon med blingbling på. Men det är ingen kändis, det är Matildas fröken. Som räcker över en liten glamourös påse till mig, moi. Jag står där med otvättat hår, andedräkt som kan döda, i min gråa kappa som snart kan gå av sig självt och osar svett. Och får en glamourös påse.
 


Det är klart att man blir frisk! Nu ska jag duscha, smörja läpparna med muffinlipglossen, lägga mig i sängen och tända muffinljusen och vänta på..........bättre tider? (Mannen kommer inte hem förrän vid fyra.)


Tack Elin!!!