Den försynta fiskargrannen ringer hem och frågar om jag vill ha lite Vätternkräftor från hans båthus. Det är ungefär som om någon skulle ringa mig och fråga om jag vill vinna en miljon kr. Näst efter min familj älskar jag kräftor mest. Och fiskargrannen.
I väntan på döden. Den bråkige busen som bara ville nypa av sina polares armar hamnade i isoleringscellen.
Japp, så här ser de ut när de ligger i kastrullen och ropar efter att jag ska äta upp dem. Jag riktigt hör "ääääät uuupp ooossss, ääät uuupp oooossssss"! Och eftersom jag är en lydig kvinna så gör jag som de vill förstås, men jag väntar nog tills alla har gått och lagt sig?!?
(Äjj-Käjj, du vågar inte skriva "skalbaggar" om de här i kommentarsfältet , hör du det!?!)
Hahahahaha, nejdå! De ser jättegoda ut! Hahahahahaha!
Ooo, vilka klor! Det är ju små hummrar egentligen! Jag kan riktigt höra det där härliga rasslet från kräftorna i vasken!
Bra man den där grannen. ;-)
Ja Kicki, det är en bra man, nog är väl hans dotter lika bra va!?! ;-)