Det finns få saker som är så sårande som att lämna ut bitar av sig själv för att sedan få kritik kastat i sitt ansikte.
Jag kommer sent att glömma den gång jag skrev, inför Jesus Christ Superstarmusikalen med förra årets konfirmander, att jag tänkte ha sex med Ola Salo i en mörk gränd i Malmö och hur förvånade jag trodde att konfirmanderna skulle bli.
Allt var såklart skrivet på skämt (eftersom Ola inte ens skulle vilja ta på mig med en tång och jag skulle såklart inte heller vilja ta på honom................. med tång utan handgripligen -med massageolja.)
Den ångest man får när folk kritiserar utan att ens verkligen känna in humor och ironi är så tärande. Man ligger sömnlös och rannsakar sig själv, och varje gott ord man får i försvar är som en livlina just då. De som läser men håller käften och inte säger något sårar lika mycket som kritiken i sig självt.
Det är så lätt att sitta bakom sin skärm och anonymt kasta ur sig anklagelser eller tyckanden åt alla håll, man behöver ju inte ta ansvar.
Folk ska tänka sig för innan de sågar någons blogginlägg, förutom Katrin Zytomierskas, för hon ber om det, och får dessutom pengar för det!
Ironi och humor kan tolkas olika, men hårda ord sårar.
Vad är det som har hänt? Vem har varit taskig mot fru furman? Ge mig uppgifterna så ska de få på moppo va. Här tas ingen skit seru!
Ironi måste man väl tåla, annars har man inte i bloggvärlden att göra
Markattan
Jag vet inte vem du är och vi har heller aldrig träffats. Jag skulle gärna träffa dig för om du är lika rolig och galen som din blogg så måste du vara jävligt rolig och galen =) Din blogg gör min dag! Fortsätt skriv på ditt sätt och var stolt.
Oj oj kära ni, Markattan och du anonyma: Denna gång är det inte jag som hamnat i blåsväder utan två andra bloggerskor som blivit arga och besvikna på varandra. Men tack för era ord ändå!!!! :-p
Tack. Sant - varje ord.
Jag kommer ihåg det där med Ola Salo. ( JAG tyckte du var jätterolig då ) Och jag håller med. Även om jag inte har en aning om vad saken gäller denna gång.
Fru Furman, du är bara så underbart härlig och rolig! Precis likadans om du var på gymnasiet! :) Kan man inte tolka in din humor, ironi och självkritik i din blogg så tycker jag inte man borde läsa den, än mindre kommentera den. Jag skrattar gott varje gång jag läser och har inte en enda gång tyckt att du gått över några gränser. Kraaaam