När jag bara hade 5 kronor
Här vid spisen, där det gamla röret med varmvatten går upp, sitter alltid grisen. Vi tar oss en närmare titt:
Den fick Mannen av mig som julklapp 1998. Den kostade 5 kr och det var vad jag hade råd med det året.
Vi hade precis fått Filippa och bodde i en lägenhet ansluten till hans föräldrars hus. Varenda slant vi tjänade åkte in på ett sparkonto för att vi skulle kunna flytta till något eget.
Jag var 22 år och hade inget fast jobb med resultatet att jag fick 60kr/dag i föräldrapeng. Runt 1200 kr i månaden blev det ungefär. Vi hade sagt att vi inte skulle köpa något till varandra, men när jag såg den lilla grisen av cernitlera tänkte jag att den kunde han åtminstone få.
Sedan har den där lilla nassen fått hänga med i alla våra flyttar genom åren och han sitter där och påminner mig om hur knapert det en gång var i plånboken. Han får mig att tänka till i all julrush...

Kommentarer

Bondens fru:

Det där var ju hur fint som helst. Nu kommer jag ju att börja tjuta varje gång jag ser den där grisen (som jag inte har lagt märke till tidigare!!!!). Typ som när jag läser "Titta Madicken det snöar". Jag lipar alltid när jag läser den boken.

2011-12-19 @ 18:35:43
Catharina:

Men vad fint! O tänk vad bra det kan vara att tänka till lite i all den här hysterin runt alla julklappar... Kanske inte är de dyraste som värmer mest..



GOD JUL till er!!

2011-12-22 @ 08:02:40
Therese - Sockenvägens Söta:

Vilken fin påminnelse!!! Själv har jag en ängel som alltid hänger med för det den sympoliserar då jag en gång köpte den! Julkramar!!!

2011-12-22 @ 15:27:52
Åse:

Underbart och tänkvärt! Julkramen till er alla! Tack för att ni finns i vår närhet./ Rökborna i prästgårn

2011-12-22 @ 19:59:56

Kommentera inlägget här:

Hörrni, skriv något klokt!


Namn:
Kryssa i här så kommer jag ihåg dig. Tror jag.

Mailadress: (publiceras inte)


URL/Bloggadress:


Ibland kan tekniska omständigheter hos Blogg.se göra att din kommentar inte publiceras förrän efter några minuter, bara så du vet.